Sida 211
Om stadsplaner med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Af Fredrik Sundbärg. Med 18 bilder (Fortsättning och slut)
OM STADSPLANER,
20 I
eller dylikt. Vi stackare däremot, vi som mången gång måste taga mot hvar riksdaler till kyrkobyggnaden beledsagad af en svordom, vi anse oss dock ha råd att plottra bort våra tillgångar på att göra byggnaden rundt om — ja låt oss säga »passabel», ty längre komma vi sällan.
Saken har äfven en annan sida. Medan medeltidsbyggnaden ger oss en ny bild, allt eftersom vi se den från den öppna platsen, från klostergården, gatan eller gatuhvalfvet, så ger oss den moderna rundt om endast samma vy. Vi göra oss icke ens besvär att gå den rundt, än mindre att vända tillbaka för att se den ännu en gång; vi pricka den i vår Bæ-decker och gå vidare för att se något nytt.
Vidstående plan visar det verkligen typiska läget af en ny större kyrka i en af våra landsortsstäder: midt på en kolossal fyrkantig plan, slät som ett golf och stenlagd (de annars obligatoriska grönsakerna ha låtit vänta på sig). I planens fyra hörn utmynna resp. två lika breda gator; de omgifvande husen äro renodlade från hvarje spår af intresse. Om detta sätt att placera en kyrka kan sägas, att om det negativa idealet är oupphunnet som nordpolen, så har man i alla fall här nått—åttiosjette latituden.
Men man nöjer sig i våra dagar icke med att lägga sina nybyggnader, såsom Sitte uttrycker det, »såsom en krokan på en bricka», utan man söker äfven bringa äldre byggnader till öfverensstämmelse med detta ideal. Man äflas att »frilägga» märkliga gamla kyrkor och andra byggnader för att kunna så mycket lättare betrakta dem. Oftast gör man dock dessa minnesmärken en dålig tjänst genom denna af klädning: man blottar skoningslöst hvarje sida af dem, äfven sådana som aldrig varit ämnade att visas.
HOLSTENTHOR I LüjiECK.
Sitte anför åtskilliga instruktiva exempel på ett dylikt förfarande i utlandet. Oftast är det kyrkorna som varit föremål för denna friläggningsvurm, men den har äfven sträckt sig till andra gamla byggnader, däribland stadsportar, hvarom förf. spetsigt anmärker: »Eine recht schöne Sache so ein freigelegtes Stadtthor, um das man herum spaziert, statt hin-durchzugehen!» Af de båda stadsportarna i Lübeck (en stad där man för öfrigt omsorgsfullt vårdar sina gamla minnesmärken) har »Holstenthor» blifvit på detta sätt »frilagd», medan »Burgthor» kvarstår med sin ursprungliga omgifning. I Sverige ha vi i Halmstad en gammal stadsport som ännu står kvar, ehuru rensad från sin omgifning. Hvad våra landsortskyrkor beträffar, så ha, som förut nämnts, redan föregående tider ombesörjt det mesta, som i detta afseende varit att göra
Källa: Project Runeberg ·