Sida 791
Folkskola
en afgift af högst 50 öre årligen. Sådan afgift, till lägre eller högre belopp, upptogs 1879 vid 1,112 af Sveriges 2,335 skoldistrikt.
De allmänna folkundervisningsanstalterna äro af 3 hufvndslag: folkskolor (särskildt så benämnda), mindre skolor och småskolor. -- De särskildt s. k. folkskolorna måste vara försedda med vederbörligen examinerade lärare och lärarinnor, som åtnjuta full minimi-lön. Dessa skolor äro skyldiga att meddela undervisning icke blott till det omfång, som angifves af folkskolans s. k. minimi-kurs, utan äfven deröfver. Minimi-kursen omfattar: ren och flytande innanläsning af svenska språket, så latinsk som svensk stil; religionskunskap och biblisk historia, till den grad, som erfordras för att kunna hos presterskapet börja den egentliga nattvardsläsningen; kyrkosång med undantag för dem, som dertill sakna allt anlag; skrifning och de fyra räknesätten i hela tal. Utöfver denna minimi-kurs undervisas i geografi, fäderneslandets historia, allmän historia, räknekonst till och med sammansatt regula-de-tri i hela och brutna tal, geometri, linearteckning och naturlära, hvarjämte andra, nu ej nämnda, i minimikursen ingående ämnen (såsom rättoch väl-skrifning samt kristendomskunskap) göras till föremål för fortsatt undervisning. Vid folkskolorna undervisas äfven i gymnastik och vapenöfningar. Vidare bör, så vidt sig göra låter, vid folkskola finnas ett lämpligt jordland, hvaraf en del upplåtes åt läraren till brukning för eget behof, under det den andra delen användes till skolträdgård och ordnas på sådant sätt, att barnen der må kunna erhålla undervisning och öfning i trädgårdsskötsel och trädplantering. I en del skoldistrikt är -- med bidrag af statsmedel -- äfven tillfälle beredt för folkskolans barn att erhålla undervisning i slöjd. - Mindre skolor kunna anses i allmänhet sträcka sin undervisning endast till nyss nämnda minimi-kurs; lärarna vid dem behöfva ej hafva aflagt folkskolelärareexamen och kunna hafva lägre lön än den för folkskolelärarna stadgade minimi-lönen. -- Småskolor böra meddela endast förberedande undervisning för folkskolan. -- Inom alla tre slagen kunna skolorna vara antingen fasta, d. v. s. sådana, i hvilka undervisningen under hela läsåret meddelas på samma ställe, eller flyttande, d. v. s. sådana, i hvilka undervisningen på olika tider meddelas på två eller flere stationer, inom olika delar af skoldistriktet. -- För erhållande af statsbidrag till lärarnas aflöning skall undervisningstiden utgöra minst åtta månader af året. Den dagliga undervisningstiden bör i folkskola ej utgöra mer än sex och i småskola ej mer än fem timmar.
Den s. k. fortsättningsskolan är ej något särskildt slag af folkskola, utan dennas högsta afdelning. Ändamålet med densamma är att meddela fortsatt undervisning åt lärjungar, hvilka med goda vitsord genomgått föregående afdelningars kurser. Undervisningsämnena böra vara: kristendomskunskap, hufvudsakligen inhemtad genom bibelläsning, modersmålet, företrädesvis med öfning att skriftligen begagna detsamma,
räknekonst och geometri med afseende på den praktiska tillämpningen deraf, teckning samt, så vidt möjligt, fäderneslandets historia och naturkunnighet, hvarvid i skolor på landet förnämligast de delar af naturläran böra förekomma, hvilka hafva betydelse för jordbruket. Undervisningen bör å landsbygden fortgå under minst sex veckor om året, och böra dessa hälst vara förlagda utom folkskolans ordinarie undervisningstid; i städerna, der fortsättningsskolan lämpligast verkar som aftonskola, bör användas ett motsvarande antal lärotimmar. Till lärarnas aflöning bidrager staten under vissa vilkor med halfva beloppet.
Utom de allmänna folkundervisningsanstalterna finnes äfven ett mindre antal högre folkskolor (se Folkskolor, högre) och folkhögskolor (se d. o.).
Hvarje församling eger att i samråd med skolstyrelsen bestämma den ålder, vid hvilken barnens skolgång bör taga sin början; dock bör denna ej uppskjutas längre än till slutet af det nionde året. Mellan 7--14 års ålder räknas barnen vara i den s. k. skolåldern. Huru många år till skolgången erfordras kan ej såsom allmän regel angifvas, ty tiden måste naturligtvis betydligt vexla, allt efter som skolan är fast eller flyttande samt mer eller mindre rikt försedd med lärare (t. ex. endast en för hela skolan eller en för hvarje årsafdelning). I den genom k. Ecklesiastik-departementets försorg utarbetade "Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor" (1878) är lärokursen för en fast småskola beräknad till två år samt lärokursen för en sedan vidtagande fast folkskola till fyra år.
Inom hvarje församling eller skoldistrikt utöfvar skolrådet den närmaste vården om folkundervisningen. Utgifter för folkskoleväsendet beslutas af kyrkostämma. Biskopen och domkapitlet i hvarje stift åligger att föra uppsigt öfver anstalterna för folkundervisningen samt vaka öfver deras ledning och utveckling. Högsta ledningen af folkundervisningen utöfvar K. M:t genom Ecklesiastik-departementet, inom hvilket finnes en särskild afdelning (byrå) för ärenden angående folkundervisningen. Inspektion af de särskilda stiftens folkskolor utöfvas af folkskole-inspektörer, hvilka utses af chefen för Ecklesiastik-departementet.
Enligt de, jämlikt föreskriften i k. cirkuläret d. 31 Dec. 1875, från domkapitlen och öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor insända uppgifter angående folkundervisningen under år 1879 funnos då i hela riket följande antal hithörande skolor:
Fasta. Flyttande. Summa. Folkskolor ....... 3,011 931 3,942 Mindre skolor .... 494 345 839 Småskolor ........ 2,322 2,157 4,479 ------------------------------------- Summa ............ 5,827 3,433 9,260
Källa: Project Runeberg ·
