Tillbaka Read Runeberg

Ord och Bild: 1895

Originalsida 527
Originalsida 527
Originalsida 526
Originalsida 527
526–527

Sida 527

Ur ett skaldelif. Af Ernst Beckman. Med 15 bilder

ur ett skaldelif.

491

litteratur, kulturhistoria, religionsfilosofi och egen skönlitterär produktion. Allt hvad han skref bar vittne om sanningsälskaren och om den ädelhetens skarpblick, som söker höga mål och vet hvad som kan främja dem. På redaktions-

dog bort och andra sökte sömnens ro, då var det som flitens lampa i hans rum strålade klarast. Då sänkte sig ock till den ännu föga kände »litteratörens» skrifbord dessa skönhetssyner, hvilka snart skulle bära hans namn kring hela landet,

Viktor Rydberg iSjç.

byrån lär hans arbete varit något ojämt. Men så var icke heller kans arbetsdag slut, när det sista manuskriptet för dagen vandrat ned till sätteriet, ej ens då, när pressarnes dånande stämma tystnat och tidningshuset stängde sina dörrar. I nattens djupa stillhet, då bullret på gatorna

främst kanske bland dem »Den siste atenaren», detta mästerverk, som först i en skapelse af helt annat kynne, hans sista större berättelse, »Vapensmeden», fick en medtäflare i formskönhet.

Pluru Viktor Rydbergs snille, hans adel i tänkesättet och hans trots nyckfullheten

Källa: Project Runeberg ·