Sida 4
Från Goethes värld. Af Ellen Key. Gartenhaus-tiden. Med 6 bilder
4
Han känner tanken att förlora den »värre än döden» och ehuru han, efter inflyttningen till staden, nästan dagligen går ut till sin trädgård, kan han på åratal ej besegra känslan att hafva gjort en oersättlig förlust, när han ej längre bebor den. En gång hade han gått dit ut, med tanken att antaga ett köpeanbud, men när alla rosorna förebrående frågade: vill du skiljas från oss? — kom
någon försäljning hvarken då eller framdeles i fråga.
Bilden visar det lilla hvita huset, som det blef efter Goethes ombyggnad, in-bäddadt i af honom planterade granar, ekar, lindar och andra löfträd, hvilka å ömse sidor om huset bildade en lummig, af smala sandgångar genomslingrad park. Marken stiger sakta uppåt och slutar i en gräsmatta, på hvilken några päron-och äppelträd stå som kvarlefvor af den frukt-, bär- och grönsaksträdgård, i hvilken Goethe arbetade så flitigt under Garten-
haus-tiden. I spaliern på husets framsida fläta sig ännu klängrosorna, om hvilka han skref till fru v. Stein, att, så länge de blommade under hans tak, trädde ingen kärare gäst än hon in under det samma.
Ingen vanhelgande restaurering har tagit bort den omedelbara samtidighetens doft från Gartenhaus. Det enligt nutidens begrepp så tarfliga huset, men som
Goethe efter ombyggnaden fann »utstof-feradt långt öfver sin önskan», är verkligen ännu Goethes »älskade näste».
På nedre botten låg kök, skafferi och en sal, som är alldeles bibehållen med sina enkla hvita trädgårdsbänkar och bord. Då man ej åt i själfva trädgården, var det här Goethe hade sina små fester, vid hvilka han undfägnade Karl August, Knebel, Herder eller någon annan med sin trädgårds alster jämte en stek eller dylika solida saker från fru v. Steins kök. På golfvet i denna sal
Gartenhaus.
Källa: Project Runeberg ·