Sida 109
Om linjer och vinklar.
109
dragas, tills de råkas (fig. 3 a, /.>); i olika riktning, då de skära hvarandra, om de utdragas St det håll, där de ligga hvarandra närmast (fig. 3 c, d\ eller ock parallella, jämnlöpande, om de öfverallt ligga på lika afstånd från hvarandra (fig. 3 e, f).
Linjer mätas med längdmått, ^
d. v. s. med linjer af förut bestämd *- - ' - * -___-
längd, sålunda, att man ser efter, huru ni ånga gånger det använda längdmåttet innehålles i den längd, som skall uppmätas.
Då ett afstånd skall afsättas t. ex. under utförandet af en rit- ^
ning, är det ofta nödvändigt att - - .
göra samma afstånd större eller /
mindre än den motsvarande verk-
ligheten. Man måste då först be- Fig. 3.
stämma ett mått, som har ett for
hvarje särskildt fall bestämdt förhållande till det verkliga längdmåttet (i> å> TU» 100 0> s- v-)- Ktt ^ant för tillfället uppgjordt mått kallas skala (fig. 4\ Skalan kan vara antingen en förminskning eller en förstoring af det verkliga längdmåttet.
'. 1 t 7 £ l l l t f f J t ii i i ' f . - /i
9 r o / ^ l|M|iliJ i l J * i l fa*6*/e) f 6 / i ii. ' f '
Fig. 4.
Den figur, som uppkommer, då två räta linjer råka hvarandra, kallas yinkel. De linjer, som bilda vinkeln, kallas rinkelns ben och den punkt, där linjerna råkas, vinkelns spets. Vinkelns storlek beror af vinkelbenens ställning till hvarandra, så att ju mer dessa luta mot hvarandra, desto större är vinkeln (a är större än &,
fig. 5).
Den vinkel, som uppkommer, då en vågrät och en lodrät linje råkas, kallas rät (fig. 6 d). Likaså om en linje be råkar en annan Fis- 5-
Källa: Project Runeberg ·