Sida 118
linje de så, att vinklar uppstå på båda sidor om den förstnämnda linjen och dessa vinklar bed, bce äro lika stora. Linjen bo säges vara virikelrät mot .in j en de. (Anm. Då en vinkel betecknas med tre bokstäfver, namnes den bokstaf, som står vid vinkelspetsen, mellan de båda andra.) Hvarje vinkel, som icke är rät, kallas
sned. Är vinkeln mindre än en rät, kallas han spetsig (fig. 6 f); är
han större, kallas han trubbig (fig. 6 g].
Då två linjer skära hvarandra, bildas fyra vinklar, af hvilka de
två (fig. 7 a och b eller a och d), som ligga på samma sida om den
ena linjen, kallas br edvidliggande vinklar eller hvarandras sidovinklar
Fig. 6.
Fig. 7.
och de två (fig. l et och e eller b och d), som stå midt emot hvarandra, motstående vinklar eller vertikalvinklar.
Om en rät linje skär två andra räta linjer, kallas de vinklar (fig. 8 d och f eller c och é), som stå innanför de två räta linjerna på hvar sin sida om den skärande linjen, alternatvinklar; växelvinklar Yttre och inre vinklar kallas de (fig. 8 b och f eller d och h), som motsvara hvarandra på samma sida om den skärande linjen.
Om rätliniga plana ytor och de af sådana ytor begränsade kroppar.
En yta kallas plan, då räta linjer kunna dragas i alla riktningar på densamma. Om i någon eller i alla riktningar räta linjer icke
