Sida 284
om sjöjungfrur, jagas här för köttets och hudens skull; öfversta kotan utdelas af Indiens furstar som ett slags ordenstecken, hvilket medelst en ganska smärtsam operation anbringas kring handleden. Sköldpaddor finnas i mängd i den indiska övärlden, floderna vimla af krokodiler, och kring kusterna simma de giftiga hafsormarna. Yackert färgade fiskar svärma omkring bland korallrefven, af hvilkas slemmiga omhölje de lif nära sig. Bland dem finner man den besynnerligt formade drakfisken med stora, utspärrade bröstfenor och trumfiskar na, hafvets musikanter, hvilkas läten än likna orgeltoner, än åter grodornas kväkande eller trumhvirflar. Längre från land uppehåller sig den fruktade hvithajen och de 3-4 m. långa svärd- och sågfiskarna.
Ännu talrikare äro de lägre djuren. På Seychellerna finnas de stora röfvarekräftorna, som gräfva sig hålor vid stranden och sägas lefva af kokosnötter (?). Öfver allt påträffas de sköldpaddformiga mo-luck-kr af torna, hvilkas stjärttaggar användas till spjutspetsar. Af bläckfiskarna, som äro så allmänna i Atlanten och Medelhafvet, finnas få arter, bland dem pärlbäten med vackert glänsande skal. Snäckor och musslor utveckla en förvånande prakt och artrikedom. Yi nämna blott jättemusslan med en bredd af nära 21/2 m. och pärlmusslan, som företrädesvis fångas vid Ceylon och i Persiska viken. Koraller förekomma öfver allt, äfven i Röda hafvet, där också tvättsvampar anträffas. Detta haf har sitt namn däraf, att vissa tider stora sträckor äro färgade röda af en nästan mikroskopisk växt, en alg, som förekommer i oerhörda massor. Det fosforartade sken, som ofta iakttages i de varmare hafven, härrör däremot af otaliga i vattenytan simmande smådjur.
O. V. Söderén.
Tillägg.
Descendensteorien och darwinismen.
Grundprincipen i den moderna biologien (= läran om organismerna) kan i korthet uttryckas så: de olika formerna af växter och djur hafva ej skapats eller uppkommit hvar och en för sig, den ena oberoende af den andra; de stå fastmera i ett verkligt (ej blott tänkt) närmare eller fjärmare släktskapsförhållande. De nu lefvande växt- och djurarterna äro ej oföränderliga, utan hafva under tidernas lopp genomgått en rad af förändringar, de hafva utvecklats ur andra arter. Grundtanken i
