Sida 337
danades de i Rhens och Donaus dalgångar samt i Polen och Ungern befintliga sandfälten, som benämnas »lösslager», i hvilka man finner lämningar efter djur, som hafva sitt hemvist på dylika sandslätter och niT uteslutande lefva på stäpperna i Asien. Inom N. Amerika, som äfven haft sin istid på samma gång som Skandinavien, finnas söder om inlandsisens gräns likartade stäppbildningar.
Det organiska lifvet.
Djuren och växterna hafva alltifrån det de framträdde pä jordytan i sin mån äfven bidragit till dennas förändring.
De i hafvet lefvande djuren afsöndra ur vattnet de af detta upplösta ämnena för att däraf bilda sin benstomme eller sina skal. Dä
Fig. 37. Korallö i Stilla hafvet.
djuren sedan dö, samlas dessa deras fasta beståndsdelar på hafsbottnen och ingå jämte andra afsätta ämnen i de sedimentbildningar, som där uppkomma. Så har under de geologiska tidrymderna ständigt fortgått, och då sedimentbildningarna genom de bergbildande krafternas inverkan höjt sig öfver hafsytan, återfinna vi i dem lämningarna af hafsdjuren under form af s. k. petrifikat eller försteningar. I ekvatorialtraktens haf uppbygga de små, kolonivis lefvande koralldjuren sina trädlik n ande stammar och hafva därvid åstadkommit stommen till de massor af korallöar, som där förefinnas, (Fig. 37).
Betrakta vi slutligen de företeelser, som under våra ögon försiggå på den nuvarande jordytan, finna vi, att äfven där de organiska varelserna utöfva sin verksamhet. De stora mossbildningarna på vår jord tillhöra sålunda t. ex. nutiden, l dessa uppbygga de förmultnande växtdelarna små skikt år efter år, millimeter öfver millimeter. Dessa sken-
