Sida 619

Från ett gemensamt urhem hafva de ariska folken under en tid af flere tusen år utbredt sig öfver Europa. I Grekland och Italien bildade de tidigast samhällen af större omfattning, hvilka under in flytelse från västra Asien och Egypten uppnådde en hög grad af odling och slutligen alla uppgingo i det romerska världsriket, som vid tiden för Kristi födelse omfattade hela sydvästra Europa, västligaste Asien och nordliga Afrika. Efter en tid af inre förfall störtades det romerska riket af ungdomskraftiga germaniska folk, medan slaviska stammar kort därefter utbredde sig öfver östra Europa. Ur det virrvarr af om hvarandra kastade och med hvarandra kämpande folkstammar, som uppfyller den äldre medeltiden, arbetade sig långsamt det nyare tidens europeiska statssystem fram. Skakadt af svåra religiösa stridigheter under reformationstiden på 15-1600-talet och dessutom först af Österrikes, sedermera af Frankrikes försök att hvar till sin förmån rubba den europeiska jämvikten, har det i vårt århundrade undergått genomgripande förändringar, som för de skilda folken medfört ett högre mått af nationell enhet och politisk frihet.

Enväldet är ännu i oförsvagad kraft rådande endast i det ryska riket samt i det af europeisk kultur föga påverkade turkiska väldet. I de flesta öfriga stater är statsmakten mer eller mindre jämnt fördelad mellan regeringen och den folkvalda representationen, och den konstitutionella monarkiens grundsatser, utgångna från England, äro numera nästan öfver allt rådande. Frankrike och Schweiz hafva öfvergått till det republikanska styrelsesättet.

Sverige.

Väster om Östersjön, som därigenom skiljes från Nordsjön och Atlantiska hafvet, utbreder sig den stora skandinaviska halfön. I nordöst landfast med Finland och Ryssland, sammanfaller dess naturliga gräns ingalunda med den politiska. Det kortaste af ståndet mellan tvenne haf återfinnes icke mellan Bottniska viken och Ishafvet utan mellan den förstnämndas nordöstra och Hvita hafvets nordvästra hörn. Såsom Skandinaviens fortsättning i nordöst kan sålunda anses den under Ryssland lydande, föga kända halfön Kola norr om Hvita hafvet.

Inskränkt inom sina politiska gränser, sönderfaller Skandinavien i de två till ett statsförbund förenade rikena Sverige och Norge. Endast i norr skiljas dessa båda riken åt genom en fullt naturlig gräns. Som en väldig ryggrad sträcker sig den skandinaviska fjällryggen i hufvudriktning från nordöst till sydväst i närheten af halföns västra kust. I sin nordliga del utgör den under namn af Kölen mestadels gräns mellan båda rikena. På svenskt område äro dess högsta toppar Kebnekaisse

Skannad sida 619