Sida 75
Aritmetik.*)
Allt det, som genom likartade delars tilläggande eller borttagande kan ökas eller minskas, kallas storhet. Matematik är läran om storheterna. Storheter äro af två slag: sådana, som hafva utsträckning i rummet, och sådana, som beteckna en myckenhet eller ett antal. Läran om de förra kallas geometri och läran om de senare jämte deras användning aritmetik, räknekonst (sifferräknelära).
Talsystemet.
Ett tal är sammanfattningen af ett antal enheter eller ett antal delar af en enhet. Talen i och för sig angifva blott huru många, men de användas oftast till att dlirmcd beteckna antalet enheter af någon storhet (kronor, meter o. s. v.) eller antalet delar af densamma. Enligt bruket kallas talen i förra fallet obenämnda, i senare fallet benämnda.
Det första talet är enheten själf eller ett. Lägges därtill en ny enhet, erhålles tvä; ännu en, tre o. s. v. ända till nio. På detta sätt uppkomma de nio första talen, för hvilka användas följande tecken och namn:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. ett (en), två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio.
Med dessa taltecken (siffror) tillika med hjälpsiffran 0, noll (intet), kan man beteckna hvilket antal som helst.
Lägges ett till nio erhålles tio, hvilket antal betraktas såsom en ny sammansatt enhet, enhet af andra ordningen. Denna enhet kallas tiotal och betecknas med en etta i andra rummet från höger (åt vänster). På den enkla enhetens, entalssiffrans, plats sättes noll; således betecknas antalet tio med 10. Två sådana enheter af andra ordningen utgöra två-tio, tjugu, och tecknas 20; tre tiotal utgöra tre-tio, trettio, och tecknas 30 o. s. v. ända till nio tiotal, nittio, som tecknas 90.
*) Då här följande öfversikt af aritmetiken och geometrien icke är afsedd för barn och ej heller har till uppgift att utgöra en exempelsamling, hafva endast sådana exempel intagits, som tjäna att direkt belysa framställningen. Exempel för öfning kunna hämtas ur tillgängliga exempelsamlingar. Utg.
