Sida 280
är djurvärlden. De inhemska däggdjuren företrädas af blott 3 ordningar: pungdjur, gnagare och fladdermöss, hvartill kommer ett sannolikt förvildadt rofdjur, den hundlika, fräcka fårröfvaren dingo. Pungdjurens familjer motsvara dock så väl i utseende som lefnadssätt de andra världsdelarnas däggdjursordningar: sålunda finnas bland dem gräs-ätare, insektätare och rofdjur. Några likna apor, andra ekorrar, råttor, vargar och björnar. Myrpiggsvinet och näbbdjuret närma sig fåglarnas klass.
Bland fåglarna märkas storfothönsen, som ej rufva sina ägg, utan krafsa lof öfver dem och låta solvärmen draga försorg om kläckningen, emustrutsen, lyrfågeln, hvars stjärt liknar en lyra, de talrika väfvare-fåglarna och papegojorna. En allmän fågel i Nya Sydwales är den ganska stora jägarefågeln, kolonisternas »laughing sackass» (skrattande åsna), hvars läte börjar med ett sakta fnittrande och slutar med ett högt skallande, verkligen sataniskt hånskratt. Krag- och atlasfåglama äro tättingar, som hafva för vana att af riskvistar bygga sig lekstugor, där de under parningstiden smyga ut och in. - Nya Holland är synnerligen rikt på giftormar; krokodiler finnas i de nordliga floderna.
Husdjuren äro alla införda och desamma som i Europa; fåren äro i synnerhet talrika och torde uppgå till 50-60 millioner stycken.
Oceaniens eller Söderhafsöarnas växtvärld ansluter sig till Indiens. De höga, bergiga öarna äro klädda af urskogar, de låga korallöarna af glesa palmlundar. Ju längre öster ut man färdas, desto fattigare ter sig växtlifvet. (Detta gäller också faunan). De viktigaste kulturväxterna äro kokospalm, pisang, brödfruktträd, jams (en liljeväxt), batater och tarro (en art calla), de tre sista med ätliga rotknölar, nyzeeländska linet (en liljeväxt) m. fl.
Nya Guinea, jordens största ö (Grönland oräknad), har en rikare djurvärld än de öfriga öarna. I synnerhet äro, fåglarna både vackra och talrika; allmänt kända äro de praktfulla paradisfåglarna. Nya Zeeland utmärker sig för sin rikedom på ormbunkar och de- små' snäpp-strutsarna eller kivi. Så väl här som på Madagaskar funnos fordom jättelika strutsar, af hvilka blott några få ben och äggskal tillvaratagits, hvarför man ej känner deras rätta utseende.
Hafven.
Världshafven upptaga nära 3/4 af jordens yta och utgöras af fem hufvuddelar: Atlanten, Stora oceanen, Indiska oceanen, Norra ishafvet och Södra ishafvet. Vid kusterna och i deras närhet är växt- och djurlifvet rikast utveckladt. Massor af alger (tångarter) betäcka bottnen, och bland dem kila krabbor och mångfärgade fiskar af och an. I de varma hafven omgifvas kusterna af korallref, bland hvilka otaliga snäc-
