Sida 675
nars inbördes afund ej mindre än genom dess frihetskära befolknings tapperhet.
Förbandsförfattningen ombildades 1848 i demokratisk anda, i hufvudsak efter mönstret af Nordamerikas förenta stater, men har sedan dess undergått åtskilliga förändringar. Det schweiziska edsförbundet består af 22 själfständiga och lika berättigade kantoner, som hvardera bilda ett litet samhälle för sig med sina egna lagar och sin egen demokratiska författning. Förbundets representation utgöres af ett genom allmän rösträtt utsedd natjonalråd och ett ständerråd, hvartill hvarje kantons lagstiftande församling väljer två medlemmar, oafsedt om kantonen är stor eller liten. Styrelsen utgöres af ett förbundsråd, som representationen utser, med en årligen ombytt president. Efter år 1874 har det s. k. referendum eller allmän folkomröstning öfver viktiga lagar blifvit infördt så väl i edsförbundets som i de flesta kantoners författningar.
Kantonernas storlek och folkmängd är mycket olika, och den senare växlar mellan öfver l/% mill. i den största (Bern) och ett par tiotusental i den minsta (Uri). Ingen enda stad når, upp till 100,000 invånare. Hufvudstad är Bern i den liknämnda kantonen, men de största städerna äro Zurich och Geneve vid sjöarna af samma namn, samt Basel invid nordliga gränsen, där Rhen lämnar landet och blir segelbar för större fartyg.
Nederländerna och Belgien.
Kring Rhenflodens vidt förgrenade mynningar utbreder sig framemot Engelska kanalen det nederländska låglandet såsom en fortsättning af den nordtyska slätten, fördeladt på de två konungarikena Belgien i sydväst och Nederländerna i nordöst, det senare äfven efter sitt förnämsta landskap kalladt Holland. Nordsjön, som på Nederländernas kust tränger in med den ansenliga viken Zuydersee (Södersjön) bildar gräns i norr, medan de båda rikena på landsidan omslutas af Frankrike och Tyskland.
Vid Nordsjön ligger en ansenlig del af landet lägre än själfva hafsytan och skulle Öfversköljas af hafsvågorna, om ej dessa blifvit utstängda genom ett vidlyftigt nät af dammbyggnader, som den sträfsamma befolkningen med otrolig möda och kostnad uppfört. Khenfloden förgrenar sig här i en mängd större oeh mindre mynningsarmar, sammanbundna genom talrika kanaler, och står genom de västligaste af dem i förbindelse med den ansenliga floden Maas, som upprinner i nordöstra Frankrike, Från detta land kommer äfven den något kortare, men för sjöfarten viktiga Schelde, som faller ut strax i väster om Rhen och
