Sida 77
bilda en hufvudgrupp eller sifferafdelning. Den vänstra gruppen inom sifferafdelningen benämnes »tusen». Hvarje grupp utläses såsom ett själfständigt tal. Den första sifferafdelningen, de sex första siffrorna från höger räknadt, utgör entalsgruppen, den andra milliongruppen, den tredje billiongruppen o. s. v. Följande tal uppnämnas sålunda:
3 257 ............. tretusen tvåhundra femtiosju, 4 018 ............. fyratusen aderton, 9 005 ............. niotusen fem, 401 600 ........... fyrahundraett tusen sexhundra, 760 800 ........... sjuhundrasextiotusen åttahundra, 3 005 070 ......... tre millioner femtusen sjuttio, 500 000 000 ....... femhundra millioner, 1 005 060 000 000 . en billion femtusen sextio millioner.
Detta talsystem, tiotalssystemet, kallas decimalsystem (af lat. decem, tio), stundom det dekadiska systemet (af grek. deka, tio).
Man antager, att detta lika enkla som snillrika system blifvit infördt till Europa öfver Arabien från Indien, där det skall hafva blifvit uppfunnet af brahmanerna i början af vår tideräkning. Ett annat talsystem är det romerska, i hvilket siffertecknen utgöras af latinska bokstäfver (bokstäfver ur det latinska alfabetet). Exempel på romersk talbeteckning:
I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI, XII, XX, XXX, XL, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 20, 30, 40,
L, LX, LXX, LXXX, XC, C, CC, CCC, CD, D, DC, DCC, DCCC, 50, 60, 70, 80, 90, 100, 200, 300, 400, 500, 600, 700, 800,
CM, M, o. s. v. MDCCCXCIII, 900, 1000 1893.
De fyra räknesätten.
I. Hela tal.
Addition (sammanläggning).
Addition är det räknesätt, medels hvilket man söker ett tal, som är lika stort med två eller flere gifna tal tillsammans. Redan talens bildning sker genom sammanläggning, därvid ökning sker med en enhet i sänder. Hvarje tal är nämligen att betrakta som summan af det antal enheter, som talet angifver.
