Sida 688
om rangen af den bildade världens hufvudstad. Den är numera synnerligen väl byggd med breda gator och en mängd praktbyggnader, men med blodiga minnen från de många revolutionerna. Staden är hufvud-säte för Frankrikes handel och industri och förser världen med större delen af dess mode- och lyxvaror samt är tillika den allt behärskande medelpunkten för folkets andliga och politiska lif. Paris är äfven utgångspunkten för landets vidt förgrenade nät af järnvägar och kanaler. Det är omgifvet af en tät krets af större och mindre städer, bland hvilka Versailles under den gamla monarkiens storhetstid var konungarnes mest omtyckta vistelseort. Frankrikes andra stad är Lyon (400,000 inv.) vid Khönes förening med dess nordliga hufvudarm Saône, med storartade sidenfabriker och ansenlig handel på Schweiz och Italien. Vid eller i närheten af nodernas mynningar ligga de stora sjöstäderna. Störst af dem Marseille i det gamla Provence (350,000 inv.) vid Medelhafvet, öster om Rhöne, en af de äldsta och största handelsstäderna vid detta haf. Vidare märkas Bordeaux i det gamla hertigdömet Guienne, nära G-aronnes mynning, berömdt för sina viner, Nantes, i södra delen af det gamla Bretagne, nära Loires mynning, och Eouen, i det gamla Normandie, nära Seines utlopp. Toulouse i det gamla Languedoc vid öfre Graronne var under medeltiden södra Frankrikes förnämsta stad och säte för en rikt utbildad andlig odling. Lille är en stor fabriksstad i franska delen af Flandern, som genom sin täta befolkning och sitt rika industriella lif påminner om Belgiens grannskap. - I Medelhafvet, närmare till Italiens än Frankrikes kust, ligger den bergiga ön Korsika, Napoleon I:s födelsebygd, med en befolkning, som talar en italiensk munart och med stor trohet bevarat sina uråldriga sedvänjor.
Spanien och Portugal.
I sydväst från Frankrike skjuter den ansenliga spanska halfön ut mellan Biscayaviken i norr, Atlantiska hafvet i väster samt Medelhafvet i öster. Från Frankrike, med hvilket det är landfast utefter halfva sin norra gräns, skiljes halfön af de höga, svårtillgängliga, Pyrenéerna, och i söder skiljes den från Afrika endast genom det smala Gibraltar sund.
Halföns inre delar utgöra det största högland i Europa. Det genomskäres af åtskilliga bergsträckor, som gå i öster och väster till Atlantiska hafvet. Högslätterna i det inre äro magra, torra och skoglösa samt i följd af den genom skogarnas uthuggande minskade nederbörden föga fruktbara. Bristen på regn gör ock, att floderna, ehuru till sin längd rätt ansenliga, äro föga vattenrika och segelbara blott på korta sträckor. Mellan de Cantabriska bergen utmed nordvästra kusten samt Guadarama-
