Sida 205
kallas närsynthet och afhjälpes genom glasögon, som äro tjockast mot kanterna (konkava). Dylika glasögon sprida strålarna. - Är åter linsen för litet buktig, så mötas ljusstrålarna icke alls. Äfven i detta fall blifva bilderna otydliga. Felet afhjälpes genom glas, som äro tjockast på midten (konvexa). - Att föremålen se mindre ut på afstånd beror på att den vinkel, under hvilken man ser dem, är mindre. - Emedan ljuset går fortare än ljudet, se vi t. ex. blixten från ett gevär, innan vi förnimma smällen. Likaledes förflyter alltid en stund mellan blixt och åskknall*).
ANDRA AFDELNINGEN.
Växtriket. Växternas indelning.
Det var först på 1700-talet som botaniken eller läran om växterna började få en vetenskaplig form, förnämligast genom vår store Linné, »blomsterkonungen», den moderna botanikens fader. Det system, som, bär hans namn, är konstgjordt och omfattar 24 klasser. Af dessa innefatta 23 klasser de blommande växterna (fanerogamerna) eller fröväxterna, den sista klassen de blomlösa växterna (kryptogamerna) eller sporväxterna. Äfven i det naturliga system vi här följa iakttages denna hufvudindelning.
A. Kryptogamer eller sporväxter.
Till kryptogamerna höra de lägsta växterna; många bestå af en enda cell och äro osynliga för blotta ögat. Förökningen sker hos dessa genom knoppning eller klyfning eller genom sporer (encelliga kroppar,
*) Skillnaden mellan ljusets och ljudets hastighet förtydligas genom följande exempel. Om en kanon afskötes i månen, som ligger på 38700 mils afstånd, skulle vi se blixten ur kanonmynningen om l 1/3 sekund och höra smällen om 31 sek. Flyttades kanonen till solen, dit vi ha 15 millioner mil, skulle vi se blixten om 8 min. 13 sek, och höra smällen om - 13 år!
