Sida 365
Fig. 20.
Fig. 21.
kvoten mellan den andras och förstas specifika vikt. Exempel: vattenledningar, vattenkonster, artesiska brunnar (fig. 20), vattenpass (fig. 21) m. fl.
Gasers egenskaper.
De gasformiga kropparna likna vätskorna däri, att deras molekyler äro ytterst lättrörliga; däremot skilja de sig från vätskorna genom den lätthet, hvarmed de låta sammantrycka sig. Under det att en mängd vatten icke låter sammanpressa sig i nämnvärd grad ens af de största krafter, kan en mängd gas utan ringaste svårighet sammanpressas till min dre volym. Då de sammanpressade krafterna upphöra att verka, återtaga gaserna sin ursprungliga volym, de äro elastiska. Af molekylernas lättrörlighet följer, att allt, som sagts oni vätskor, äfven gäller om gaser. Vi komma härefter att endast sysselsätta oss med luft, emedan hvad som säges om den äfven gäller om andra gaser. Likasom ett stycke trä, som föres under vatten, stiger uppåt, när det slappes, så stiger också hvarje kropp, som är lättare än luft, uppåt i luften. Fyller man t. ex. en ballong (blåsa) af tunt tyg med lysgas eller väte, så stiger den uppåt. Archimedes' lag gäller således äfven för gaser. En kropp vägd i luft, väger mindre än i torarum.
