Sida 513
nom bristfälliga skollokaler, hvarföre kunskapen om en tillfredsställande ventilation är för alla skolmyndigheter en nödvändighet. I våra folkskolor kommer därtill ofta bristen på särskilda afklädningsrum, hvilket vållar ett ytterligare förpestande af luften genom afdunstningen från de våta och smutsiga kläderna. Ej sällan lämnar dessutom uppvärmningen mycket öfrigt att önska, i synnerhet vid användandet af järnkaminer, som lätt vidbränna luften.
Närsyntheten och snedheten befordras i hög grad genom olämpliga skolbord och bänkar. I Sverige har först på senaste tiderna någon uppmärksamhet börjat skänkas denna viktiga fråga, i hvars detaljer vi här ej kunna ingå; de af handlas i handböcker angående skol-hygienen. Närsyntheten befordras dessutom genom otillräcklig eller olämplig belysning äfvensom genom läroböcker med dåligt tryck.
X. Om förekommandet af sjukdomar; smittosjukdomarna.
Hälsovårdsläran behandlar ej blott frågan, huru man bäst skall kunna bibehålla hälsan, utan äfven den icke mindre viktiga frågan, huru sjukdomar kunna f örekominas. Man skulle måhända kunna tycka, att detta i själfva verket utgör samma sak, men äfven om icke några utifrån hotande sjukdomsorsaker funnes, skulle vi icke kunna undgå sjukdomar, för så vidt vi ej iakttoge hälsolärans bud. I det föregående hafva vi nämligen sett, huruledes de vanliga fysiologiska processerna kunna så försiggå, att de medföra ohälsa. Arbetet, som ej är oförenligt med hälsans bevarande, kan öfverdrifvas och medföra hälsorubbningar; sund födas införande kan ske i sådana kvantiteter, att densamma ej kan smältas, utan åstadkommer rubbningar i digestionen. Att sköta dessa och dylika processers naturliga förlopp, så att de ej åstadkomma ohälsa, är en af hygienens uppgifter; den andra är att skydda sig mot alla de sjukdomsorsaker, som, oafsedt dessa frivilliga rubbningar i de fysiologiska företeelserna inom vår kropp, hota vår existens.
Dessa sjukdomsorsaker äro mångfaldiga och hafva sedan äldsta tider iakttagits. Att vi i inledningen kunde uttala den förmodan, att, så långt människosläktets kända historia går tillbaka, sjukligheten och dödligheten varit större än nu, och vi åtminstone med säkerhet kunde säga, att den i de civiliserade samhällena under de senaste århundradena minskats, är framför allt beroende på att dödligheten och sjukligheten till följd af dessa yttre sjukdomsorsaker minskats. Detta får ej förstås så, som om icke dessa orsaker äfven nu i naturen förekomma, utan deras minskade verkningar på vårt släkte beror, som jag
