Sida 478
Vårt århundrade är därföre på hälsovårdens område det hastiga framåtskridandets. Man må dock därföre ej tro, att den ej fordom beaktats. Ofvan hafva vi redan omtalat detta och sagt, att i synnerhet den del af hygienen, som angår muskelsystemets utveckling, hos alla forntidens folk, hvilka önskat vara krigsdugliga, stått högt i anseende. Men äfven de delar af hälsovården, som angå hela samhällets välbefinnande, hafva fordom mer eller mindre framgångsrikt idkats. I synnerhet hafva greker och romare inlagt stora förtjänster om denna den allmänna hälsovården, och deras i ruiner ännu kvarvarande storartade vattenledningar, kloaksystem, offentliga bad aflägga talande vittnesbörd både om deras kunnighet och duglighet att handhafva den allmänna hälsovården och om de stora uppoffringar de ansågo samhället böra underkasta sig för densamma. Efter folkvandringarna slocknade emellertid intresset för dessa arbeten, och det var först under den nya kulturens utveckling, som de långsamt å nyo kommo till heders.
Vi hafva talat om allmän hälsovård. Denna har sådan benämning för att skilja den från den enskilda hälsovården, som utgör individens arbete för bevarandet och förkofrandet af sin hälsa. Det är uppenbart, att den enskilda och allmänna hälsovården arbeta för samma mål och öfvergå i hvarann; hvad som gagnar att bevara och förkofra alla samhällsmedlemmarnas hälsa gagnar också den enskilde; den enskildes hälsovård är tydligen också till gagn för hela samhällets. Yi skola därföre i den följande framställningen ej skilja dessa delar af hälsovården strängt från hvarann, utan framställa dem samtidigt,
II. Klimatets inflytande på hälsan.
Man har många gånger i hög grad öfverskattat klimatens betydelse för hälsan och af en hög sjuklighet och dödlighet på ett ställe dragit den oriktiga slutsatsen, att densamma berott på klimatet. Erfarenheten har länge sedan visat, att under de mest olika klimat goda hälsoförhållanden kunna forefinnas, och å andra sidan finner man lika ofta, att klimat, som på det närmaste äro öfverensstämmande med hvarann, bebos af folk, som visa de från hvarann mest afvikande hälsoförhållanden. Orsakerna till sjuklighet och dödlighet äro många, men vid deras studium visar sig, att endast i ett mindre antal fall skulden för dåliga hälsoförhållanden bör skjutas på klimatet och att i det stora flertalet fall andra förhållanden spela den största rolen, förhållanden, hvilka icke liksom de klimatologiska höra till de oundvikliga och oföränderliga, utan hvilka vi människor genom våra åtgöranden kunna förändra till det bättre.
Härmed är ingenting sagdt emot klimatens betydelse för
