Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium

här på jorden inom alla kulturstaterna, att häraf sjukdomarna med nödvändighet måst minskas och lifvet förlängas.

Vårt eget land hör till dessa kulturländer och har således haft att glädja sig åt denna utveckling lika väl som Europas öfriga kulturländer. Det är till och med det egendomliga med vårt land, att Sverige är det enda land, som genom exakta siffror tillåter bedömandet af huru stora dessa framsteg varit, huru mycket dödligheten aftagit och huru mycket lifvet förlängts. Detta beror därpå, att Sverige är det enda land, hvars befolkningsstatistik går tillbaka till midten af förra århundradet, då ännu denna förminskning i dödligheten icke så att säga kommit riktigt i farten. Denna statistik visar oss, att, medan nu i Sverige blott på 1,000 innevånare 17 à 18 årligen dö, i förra århundradet dödligheten uppgick till 25 à 30. Och den visar oss samtidigt, att denna större dödlighet berodde på de stora folksjukdomarna tyfus, rödsot, kopporna, åtminstone till allra största delen; äfven andra mindre väsentliga folksjukdomar voro mera dödande då än nu, men deras utbredning kan af det för handen varande materialet ej med någon säkerhet bedömas.

Resultatet af denna minskade sjuklighet och dödlighet visar sig i ett förlängdt lif; vår medellifslängd är nu 47 år, våra förfäders på midten af 1700-talet var blott 35 år.

Det väsentliga skälet till det förbättrade hälsotillståndet utgöres således af den ökade välmågan. Men äfven hälsovården har därtill bidragit i sin mån. Så är det ju tydligt, att en af de tre stora folksjukdomar, som under förflutna århundraden ödelade befolkningen, ökade dess dödlighet och genom de sjukdomar, som de lämnade efter sig, blindhet, döfhet m. m., minskade denna befolknings arbetsduglighet, nämligen kopporna, öfvervunnos genom vaccinationen, en läkekonstens och hälsovårdens triumf. Men ej blott härigenom, utan genom att rikta befolkningens uppmärksamhet på det för hälsan nödvändiga af goda och lättsmälta födoämnen, af sundt dricksvatten, af renlighet både inom och utom bostaden, af betryggande åtgärder mot spridningen af de smittosamma sjukdomarna, af vården särskildt om den späda barnaåldern, som utan denna vård löper den största risk för sin existens, har under detta århundrade hälsovården förbättrat hälsotillståndet. Man kunde anföra en mängd statistiska bevis från utlandets samhällen, visande, huru dessa och liknande hälsovårdsåtgärder gagnat dessa samhällen, men utrymmet tillåter det ej. Äfven från Sverige äger man ur den nyaste statistiken talande vittnesbörd om nyttan af dessa åtgärder. Stockholms mortalitet, som under förflutna århundraden och ända till midten af detta var mycket hög, har, sedan vattenledning och kloaksystem införts och trångboddheten genom den förökade och förbättrade byggnadsverksamheten minskats, i hög grad sjunkit under de senaste decennierna. Och liknande glädjande förhållanden kunna anföras från många andra svenska städer.