Sida 362
allt skulle glida ur våra händer, skrufvar skulle ej fastna, bromsinrättningar skulle ej hafva någon verkan, rörelse skulle ej genom remtyg kunna öfverföras från ett hjul till ett annat.
Vätskors egenskaper.
Till följd af den ringa kohesionen mellan molekylerna i en vätska kunna dessa lätt flytta sig om hvarandra; närmaste följden däraf blir att ytan på en vätskemassa alltid är vinkelrät mot resultanten af de verkande krafterna; då tyngden är den enda verkande fcraften, ställer sig ytan horisontellt. Detta är ock orsak till att vatten rinner ned från högre belägna trakter till lägre och slutligen ut i hafvet. Skulle ej tyngden verka på en vattenmassa, utan den tänktes fritt sväfva i rymden, så skulle endast dragningen mellan molekylerna vara verksam och alla krafter således riktade inåt till massans tyngdpunkt; följden däraf vore att massan antog sferisk form; en sträfvan därtill ha vi vid droppbildning, t. ex. regndropparna. För att åskådliggöra detta inför man olja i en blandning af sprit och vatten, så afpassad, att oljan kan flyta hvar som helst; man finner då, att oljan bildar en sferisk droppe.
Betraktar man närmare ytan på en vätska i ett kärl, finner man, att vid väggarna är ytan ej horisontell, utan konvex eller konkav. Detta beror på att tre krafter äro verksamma på partiklarna närmast väggen; dessa krafter äro: tyngden, adhesionen och kohesionen, och alltefter deras inbördes storlek kan resultanten gå inom vätskan eller utanför. Grår den utanför, säges vätskan väta kärlet; den drager sig uppåt väggen och bildar en konkav yta, t. ex. vatten i glas. Går resultanten åter inom vätskan, så sjunker vätskan vid väggen och ytan blir konvex, t. ex. kvicksilfver i glas.
På dessa olikheter bero också de s. k. kapillär fenomenen, hvilka bestå däri, att vätskor sugas upp eller tryckas ned i fina rör (kapillärer). Doppar man ena kanten af en sockerbit i kaffe, blir snart hela biten brun, beroende på att kaffe suges upp i sockrets kapillärer; många företeelser kunna härigenom förklaras, såsom t. ex. att fotogen uppstiger i en lampveke, att bläck upptages af läskpapper, att vatten suges upp i en sandhög o. s. v.
Af samma orsak beror ock det, att man kan få en oljad synål att flyta på vatten, att vissa insekter kunna gå på vattnets yta.
Utöfvas ett tryck på en fast kropp, så fortplantar det sig endast rakt fram; men i en vätska, till följd af partiklarnas lättrörlighet, fortplantar det sig i alla riktningar och med samma styrka på lika stora
