Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium

tangentialkraften olika på olika ställen. Då en svängande pendel alltid bibehåller sitt rotationsplan oförändradt, har den ock blifvit använd att uppvisa jordens rotation (fig. 16).

Lyftes en kropp en viss höjd från marken, har man uträttat ett arbete, hvarmed menas produkt af kraften och vägen. Detta arbete har så att säga blifvit magasineradt i kroppen, som lyftes; den har nämligen fått förmåga att falla och själf uträtta arbete; denna förmåga kallas potentiell energi. Låter man kroppen sedan falla, öfvergår denna potentiella energi till rörelseenergi, hvilken åter kan förändras till andra slag af energi, t. ex. värme, ljus etc.; härvid gäller alltid lagen om oförstörbarhet, d. v. s. energi kan förvandlas från en form till en annan, men är ständigt densamma.

Inom det s. k. absoluta måttsystemet är kraftenheten en dyn (1 kilogram är lika med 982000 dyn) och längdenheten en centimeter. Arbetsenheten är således en dyncentimeter, som erhållit namnet erg. Ergen är för praktiska ändamål för liten, hvarför man vanligtvis såsom arbetsenhet använder en watt, som är lika med 10000000 erg. En hästkraft är lika med 736 watt i sekunden.

Friktion är en kraft, som uppkommer, då en kropp glider öfver en annan, och verkar alltid i motsatt riktning mot rörelsen; dess storlek beror på kropparnas ytor, om de äro mer eller mindre skrofliga, samt på trycket mellan kropparna, men är oberoende af ytornas storlek och rörelsens hastighet. Friktionen är lika med trycket multipliceradt med ett tal, som kallas friktionskoefficient, hvilkens storlek beror på de båda kropparnas ytor. För något så när jämna ytor anges här friktionskoefficienten för följande kroppar:

metall på is .................. 1/50 » på trä .................. 1/3 » på med fett smordt trä ... 1/12 » på hård väg .............. 1/2

Utom denna friktion, kallad släpfriktion, finnes ett annat slag, som uppkommer, då en kropp rullar öfver en annan; den kallas rullningsfriktion. Den beror af kropparnas adhesion samt däraf, att hvarje punkt på den rullande kroppen sjunker ned i underlaget, således beroende af dettas hårdhet; den ändrar storlek med den rullande kroppens diameter; därför går en vagn med stora hjul lättare än en med små hjul.

På grund af dessa friktioners olika storlek vid olika tillfällen användes än hjuldon, än slädar.

Ehuru friktionen i allmänhet uppträder såsom hinder mot rörelsen, så finnes det dock tillfällen, då den för oss är af yttersta vikt, t. o. m. ett villkor för rörelse. Utan friktion kunde man icke gå;