Sida 340
sammansättning än veden; vi kunna ej af förbränningsprodukterna förfärdiga ved. Om svafvel och kvicksilfver upphettas tillsammans, försvinna båda, och i stället för det gula svaflet och det glänsande kvicksilfret finner man röd cinober. Om s. k. skedvatten eller salpetersyra sättes till koppar i en skål, så bortgår en rödgul gas, kopparn löses upp och försvinner efter hand, under det på samma gång lösningen blir blå och vid afdunstning till torrhet lämnar som återstod en blå massa. Sådana företeelser tillhöra kemien.
Vi hafva nu visserligen gjort försök att genom exempel särskilja fysik och kemi från hvarandra såsom olika vetenskaper; men, om äfven praktiska skäl tala för att de behandlas skilda från hvarandra, möta dock stora svårigheter att uppdraga en bestämd gräns dem emellan, och ju djupare man tränger in i dessa vetenskaper, desto innerligare visar sig sambandet dem emellan vara; det har därför ock synts oss ändamålsenligt att i detta arbete behandla dem båda tillsammans; men då utrymmet är knappt, anse vi fysiken böra få upptaga ett större omfång.
Kropp kalla vi allt, som intager ett rum. Så äro icke endast stenen och vattnet kroppar, utan äfven den luft, som omgifver oss, ty, då ett upp- och nedvändt glas nedföres under vatten, intränger detta blott till en del i glaset, hvilket visar, att redan förut fanns något i glaset, som intager ett rum; genom att vända på glaset gifver ock detta något sig till känna på annat sätt, i det luften bortgår i form af en bubbla, hvarefter glaset fylles helt och hållet med vatten.
Kroppars allmänna egenskaper.
En mängd egenskaper äro gemensamma för alla kroppar; dessa kallas kropparnas allmänna egenskaper. De viktigaste af dessa skola vi här angifva; de äro: utsträckning, oförstörbarhet, delbarhet, porositet, ogenomtränglighet, tröghet, förmåga af attraktion (dragning).
Utsträckning: Hvarje kropp intager ett rum, hvilket, om det är större eller mindre, likväl är på alla sidor begränsadt; däraf bestämmes hans längd, bredd och höjd; storheten af det rum han intager kallas volym (rymd); det ämne, som uppfyller detta rum, kallar man hans massa (materia). För att få kännedom om en kropps utsträckning måste vi mäta den, och fördenskull användas måttsenheter; dessa äro längd-, yt- och volymsenhet. Längdenheten kallas meter. Öfver- och underafdelningar äro:
1 nymil = 10 kilometer 1 kilometer = 1000 meter 1 meter = 10 decimeter 1 decimeter = 10 centimeter 1 centimeter = 10 millimeter.
