Sida 370
och ned. Denna rörelse kallas vågrörelse och uppkommer därigenom, att vattenpartiklarna röra sig upp och ned. Där stenen träffar ytan, pressas vattnet undan och höjer sig på sidorna; till följd af vattnets tyngd sänker sig denna höjdring, och vattnet sjunker till följd af sin tröghet under den jämna ytan för att på sidorna bilda höjder, hvilket fortsattes alltmer framåt. Höjderna kallas vågberg och sänkningarna vågdalar.
En sådan vågrörelse uppstår äfven, då ett spändt tåg i någon punkt anslås vinkelrätt mot dess längdriktning; hvarje partikel beskrif-ver då en pendelrörelse omkring jämviktsläget, hvilken rörelse fortplantar sig från partikel till partikel. Vågrörelsen säges då uppkomma genom transversella vibrationer.
Tänker man sig en följd af kulor förenade med hvarandra medelst spiralfjädrar och den första i ordningen dragés från eller närmas intill den andra och därpå slappes, så råkar den i vibrationer, hvilka meddela sig till de andra; äfven nu uppkommer en vågrörelse, men bestående af longitudinella vibrationer; därvid bildas ej höjningar eller sänkningar, utan i stället förtätningar och förlunningar; de förra kallas vågberg, de senare vågdalar.
Då två vågrörelser träffas, sammansätta de sig till en resultant våg, kallad interferensvåg. Mötas de båda vågorna, uppkommer en in-terferensväg, där rörelsen ej fortplantar sig från partikel till partikel, utan där hvarje partikel har sin bestämda rörelse; en sådan våg kallas stående.
Akustik (läran om ljudet).
Ljud kallas hvarje förnimmelse, som vi med hörselorganet uppfatta. Det förorsakas af vibrationer, som träffa örat; således måste det vara någon kropp, som vibrerar, t. ex. en spänd sträng; vidare en kropp, som fortplantar dessa vibrationer till Örat.
Ljudet behöfver tid att komma från ett ställe till ett annat. Om man befinner sig på afstånd från en kanon, som af skjutes, ser man blixten en god stund förr, än man hör knallen. Då man kan antaga, att blixten synes på samma gång den frambringas, så är den observerade tidskillnaden lika med den tid ljudet behöfver för att tillryggalägga det ifrågavarande afståndet. Grenom observationer har man funnit, att i vanlig luft ljudet fortplantar sig på en sekund en väg af ungefär 340 meter. I vätskor och i fasta kroppar är ljudets hastighet större, som synes af följande tabell, där hastigheten i luft antages lika med 1.
Vatten = 4,5 Silfver = 8
Bly = 4 Koppar = 11
Guld = 6 Glas = 17
