Sida 502
Vidare of var i och för sig detta tryck på bröstkorgens nedre del tryck på alla de vener, som föra blodet från de nedre extremiteterna tillbaka till hjärtat, och man torde få anse detta vara orsaken till det ofta hörda klagomålet, att kvinnorna hafva kalla extremiteter. Framför allt medför minskningen af respirationsarbetet ett hämmande af det venösa blodets tillförsel i allmänhet. Detta påverkas ytterst gynnsamt genom inandningen, hvilken åstadkommer en för hvarje inandningsakt skeende insugning i dessa af inandningen utvidgade stora vener inom bröstkorgen utaf blod ifrån de närgränsande venerna. Att en sådan insugning af blod måste minskas, när man minskar inandningen, är påtagligt. Dessutom har man anmärkt, att en sammanträng-ning af bukens organ i jämnhöjd med nedre bröstkorgsöppningen, hvilken samman trän gning *icke endast sker genom snörlif, utan ofta genom tätt sittande linningar och för hårdt åtsittande kläder i allmänhet, nödvändigt måste pressa ned inälfvorna i bukens nedre del på underlifsorga-nen, hvarför också användandet af dylika plagg kan anses icke oväsentligt bidraga till lidanden ifrån dessa organ.
VII. Om hudens skötsel.
Hudens uppgifter äro, såsom vi redan ofvan nämnt, af flere arter. I första rummet är den ett skyddande hölje för kroppens öfriga organ; vidare är den en apparat för känselnerverna; vidare är den en temperaturreglerande apparat, och slutligen är den också en utsöndringsapparat. Hudens betydelse visas ganska lätt därigenom, att, ifall man undandrager kroppen dess verksamhet, organismen inom kort lider väsentligt men häraf och att, om t. ex. hudens utsöndrande verksamhet fullkomligt upphäfves genom att fernissa öfver den helt och hållet på ett djur, döden inträder. Härvid är oafgjordt, huruvida det är endast Upphäfvandet af utsöndringsförmågan hos huden, hvilket åstadkommer rubbningar, eller om det är Upphäfvandet af dess temperaturregle-ringsförmåga dessutom.
I hvad fall som helst är huden ett ytterst viktigt organ, och dess skötsel är värd uppmärksamhet. Denna skötsel sker på mångahanda sätt. I första rummet måste man anse renhet såsom ett oafvisligt villkor för att huden skall kunna uppfylla sin bestämmelse som utsöndringsorgan så fullständigt som möjligt. Denna dess utsöndring beror på en normal utsöndring af svett ur de till hundratusental uppgående svettkörtlarnas öppningar. Dessa öppningar förträngas emellertid ganska lätt och t. o. m. helt och hållet tillstängas därigenom, att på hudens yta hopar sig smuts» Denna kvarhålles på hudens yta därigenom, att därstädes med lätthet åstadkommes en ganska fast beläggning, innehållande
