Sida 493
VI. Om beklädnaden
498
vara i afseende på formen sådan, att den icke möter'några hygieniska invändningar. I detta hänseende är det första och väsentligaste villkoret det, att den icke lägger något hinder för utförandet af de fysiologiska processerna, således i första rummet, att den icke på något vis hindrar några af de nödvändiga fysiologiska arbetena, hvarken det vanliga muskelarbetet eller respirations- och cirkulationsarbetet. I detta hänseende torde icke någon invändning vara att göra mot mannens beklädnad, om man undantager hans fotbeklädnad. I afseende på denna äro fortfarande klagomålen berättigadev i det att den icke aktgifver på fotens form, utan vanställer den så, att dess fysiologiska arbete, nämligen dess åstadkommande af fortskaffning från ställe till ställe, minskas. Därigenom att icke stortån får ligga i sitt naturliga läge, hvilket är en fort-
Fig. 7.
sättning af fotens inre linje, utan blir skjuten inåt fotens medellinje, minskas gångens lätthet och elasticitet och försvåras ett längre användande af de nedre extremiteterna till gående eller annan fortskaffning. På samma gång åstadkommas åtskilliga, ofta smärtsamma förändringar af fotens form genom den trängsel, som skodonens alltför trånga form medför (fig. 7). Ungefär samma anmärkning kan man göra mot den kvinnliga fotbeklädnaden liksom mot det af många kvinnor använda snörlifvet. Det är sedan gammalt kändt, att man har med många goda skäl gjort invändningar mot användandet af snörlifvet, dels till följd af att det genom sammandragning af bröstkorgens nedre del åstadkommer ett hinder i den diafragmatiska respirationen och sålunda för hvarje kraftansträngning, som fordrar större inandning, lägger större hinder i vägen, dels emedan det försvårar cirkulationen på grund af flere omständigheter.
Källa: Project Runeberg ·