Sida 94
gående eller genom division med 7 och multiplikation med 10; således: 0,56:7 = 0,08; 0,08.10 = 0,8. Gifvet är att resultatet blir detsamma, om man först multiplicerar med 10 och därpå dividerar med 7. Enligt hvad förut blifvit visadt, ändras icke kvotens värde, om både dividend och divisor multipliceras med samma tal. I stället för 0,56:0,7 är man alltså berättigad att skrifva 5,6:7 och därpå verkställa divisionen, såsom här ofvan blifvit sagdt. Detsamma blifver förhållandet, om divisorn utgöres af både helt tal och decimaler.
Häraf erhålles följande regel för division med decimaler eller med helt tal och decimaler: Förvandla divisorn till helt tal och multiplicera dividenden med samma tal, hvarmed divisorn blifvit multiplicerad; verkställ därpå divisionen så, som här ofvan är sagdt, då divisorn utgöres af helt tal.
III. Sorter.
Likartade kallas sådana storheter, som äro af samma slag, t. ex. meter och decimeter, kilogram och hektogram, kronor och öre samt alla obenämnda tal sinsemellan. Olikartade kallas däremot de storheter, som äro af olika slag, t. ex. kubikmeter och kilogram, kronor och hektar. Storheter af samma slag äro antingen liknämnda, t. ex. 5 hektogram och 3 hektogram, eller oliknämnda, t. ex. 5 hektogram och 3 decigram. Endast liknämnda storheter kunna med hvarandra jämföras.
För att kunna angifva storleken af t. ex. en kropps vikt använder man såsom mått en likartad storhet, hvars storlek (vikt) på förhand är bestämd. Särskilda mått äro bestämda för angifvande af storleken af längder, ytor, rymder, vikter, penningevärden, tidrymder m. m. Inom hvarje af dessa afdelningar finnes en grundenhet med sina öfver-afdelningar (mångfalder) och underafdelningar (delar).
Från och med år 1889 är i Sverige metersystemet det enda lagligen gällande måttsystemet. Metersystemet uppgjordes i Frankrike i slutet af förra århundradet. Metern (= måttet) bestämdes så, att dess längd skulle utgöra en tiomilliondel af jordmeridianens fjärdedel (kva-drant) eller fyrtiomilliondelen af jordens omkrets. Oaktadt man senare funnit, att jordens meridian är något längre, än man då beräknade, bibehålles dock metern vid sin ursprungligen bestämda längd.
För bevarande af meterns ursprungliga längd finnes i franska riksarkivet sedan år 1799 förvarad en platinastång, normalmetern, hvilken vid 0° temperatur angifver meterns lagliga längd. I samma arkiv finnes äfven förvarad en kilogramvikt, normalkilogram, hvars vikt j luft-
