Sida 85
II. Decimalbråk
85 dradedelen eller tusendedelen af det ursprungliga. Ex. 36,j.0,i=3,6i;
0,02.0,01=0,0002*, l 251,6-0,001 = 1,2516.
Att multiplicera med t. ex. 0,5 eller 2,6 betyder följaktligen att taga tiondedelen af multiplikanden 5 eller 26 gånger. Det innefattar således rätteligen dels en division med 10 och dels den erhållna kvotens multiplikation med 5 eller 26. Ex. 47,7.0,5 = 4,77.5-23,85; 0,032.2,6 =
0,0032.26 = 0,0832.
Häraf framgår följande regel: Sök produkten så, som om faktorerna hvar för sig vore helt tal, och af skilj från produktens högra ända eå många decimaler som summan af decimalerna i båda faktorerna.
Dmsion.
Då divisorn är helt tal, sker uträkningen enligt samma grunder, som gälla för hela tal. Hvarje kvotsiffra blir af samma enhetsvärde som den använda dividenden. Decimalkommat utskrifves i kvoten, innan den dividend, som innehåller tiondedelar, divideras. Om en slut-rest uppstår, förvandlas den till enhetsvärde af närmast lägre ordning, och divisionen fortsattes. För den händelse divisorn i detta senare fall innehåller andra faktorer än 2 eller 5 eller båda dessa, går divisionen aldrig jämnt upp. Man medtager då endast så många decimaler, som noggrannheten i uträkningen af den föreliggande frågan kräfver. Skulle den följande decimalen blifva 5 eller därutöfver, ökas den sista dec. målen med 1. Ex. 5,024:4 = 1,256; 15,9:20 = 0,795; 18,07:6 = 2,18(7)..
Att dividera med 10, 100 eller l 000 sker genom att i dividende- . flytta decimalkommat ett, två eller tre steg åt vänster. Därigenom ern håller hvarje siffra och således äfven hela talet ett värde, som är tiondedelen, hundradedelen och tusendedelen af det ursprungliga värdet. Ex. 36,5:10 = 3,65; 36,5:100 = 0,365; 0,2:1 000 = 0,ooo2.
Att dividera med ett decimalbråk vill säga att söka ett sådant tal, som innehålles i dividenden till lika stor del, som grundenheten inne-hålles i divisorn. eller med andra ord ett sådant tal, af hvilket dividenden är bildad på samma sätt som divisorn af grundenheten. Att dividera med 0,i, 0,oi, 0,ooi innebär således att söka ett tal, som är lika många gånger så stort som dividenden, som l är i förhållande till divisorn; således 10, 100, 1000 gånger så stort. Denna division ( = multiplikation med 10, 100, l 000) sker enklast genom decimalkommats flyttning ett, två eller tre steg åt höger. Ex. 0,35:0,i = 3,s; 0,s5:0,oi = 35; 0,35:0,ooi = 350. ^ ,
Ex. 0,56:0,7. Divisorn (0,7) är bildad af grundenheten sålunda, att denna dividerats med 10 och den erhållna kvoten (0,i) multiplicerats med 7. Om dividenden (0,5e) är bildad af den här okända kvoten på samma sätt, måste denna tydligen återfinnas genom ett motsatt tillväga-
Källa: Project Runeberg ·