Sida 355
Vätskors egenskaper
355
Fig. 17.
ytor; denna egenskap har användts for konstruktionen af en mycket kraftig maskin, kallad hydrauliska pressen (fig. 17).
Till följd af vätskors tyngd och tryckets fortplantning måste trycket af en vätskepelare bli allt större, ju högre pelaren blir; däraf följer, att botientrycket beror på vätskans höjd och bottnens storlek; men då trycket fortplantar sig i alla riktningar, följer däraf att trycket på botten är oberoende af kärlets form, om det är smalt eller vidt uppåt (hy dr ostatiska paradoxen). Man kan få ett mycket stort tryck af en liten vattenmassa genom att slå den i ett kärl med stor botten, men mycket smalt uppåt.
Men ej blott på bottnen verkar trycket af en öfverliggande vätskemassa, utan äfven på sidorna; det finnes ett sidotryck, också beroende af djupet under ytan. Turbiner (fig. 18) äro konstruerade på grund af detta tryck och bestå af ett
med vatten fylldt kärl, som är lätt rörligt omkring en lodrät axel och vid sin nedre del försedt med S-formigt böjda afloppsrör. Äro dessa rör slutna, befinner sig apparaten i hvila; men öppnas de, upphöra de på dessa verksamma sidokrafterna, och vattentrycket på de motsatta väggarna sätter hjulet i en rörelse, motsatt det utströmmande vattnets. Då trycket i en vätska fortplantar sig i alla riktningar, så är det klart, att inuti en vätska det äfven måste finnas ett tryck uppåt, och detta befinnes vara lika stort med trycket nedåt på samma ställe, således beroende af af ståndet från ytan, men ej beroende af af ståndet från bottnen.
Nedföres en kropp i en vätska, så utöfvar vätskan tryck på den i alla punkter vinkelrätt mot ytan; dessa Flg> 18 tryck kunna uppdelas i komposanter,
horisontella och vertikala. De horisontella upphäfva hvarandra, men ej så ,de vertikala. Huru kroppen än må se ut, så finnes alltid två punkter på dess yta i samma lodlinje, den ena under den andra; den vertikala kraften på den undre är alltid större än på den öfre,
Källa: Project Runeberg ·