Sida 668
Nederländerna och Belgien.
72
Maas. Belgien höjer sig småningom från kusten intill Ardennerna, en låg, skogrik bergsträckning i sydliga gränslandet mot Frankrike.
l hafvets grannskap är klimatet fuktigt och töcknigt, och på det vidsträckta område, som genom dammarna vunnits från hafvet, gifva ängarna med sin yppiga gräsväxt riklig näring åt präktiga boskapshjordar. Åkerbruket är otroligt högt uppdrifvet, men räcker ej till att fylla den talrika befolkningens behof. Äfven trädgårdsskötseln har här nått en hög grad af utveckling, i synnerhet i Nederländerna, där den sedan århundraden med stor förkärlek drifvits. För två till tre hundra år sedan voro Nederländerna världens förnämsta sjömakt, och handel och sjöfart stå där ännu mycket högt samt göra landet, i för-hållandö till dess storlek, till ett af de rikaste och mest blomstrande i Europa. Med sina åt alla håll utgrenade dammar och kanaler och sina tätt liggande, till ytterlighet renliga byar, gör Holland ett välmående, men ganska enformigt intryck. Belgien är däremot ett öfvervägande industriland, som i sydöstra delen äfven drifver ansenligt bergsbruk, och motsatsen mellan ett fåtal rike och de utarmade arbetarmassorna framträder fördenskull där starkare än i Holland.
Folket bor otroligt tätt, och långa sträckor i Belgien te sig för den resande såsom en enda sammanhängande stor stad.
På ett område, som i Nederländerna något öfvergår och i Belgien något understiger 300 G nymil och sålunda för hvartdera ungefärligen svarar mot Smålands storlek, bo i det förra landet 4 Va mill. och i det senare ej mindre än 6 mill. människor. Holländarne höra till den nedertyska grenen af den stora tyska folkstammen, och deras tungomål har först i nyare tider såsom ett eget språk skilt sig från det tyska skriftspråket. Mycket nära besläktade med dem äro flam-ländarne i nordliga delen af Belgien, hvilka bilda den större hälften af detta rikes befolkning. Den mindre hälften däraf i rikets södra del utgöres af valloner, som tala en fransk munart. Franskan anses som riksspråk i Belgien, men flamländarne ha i vårt århundrade ifrigt sträf-vat att gifva åt sitt tungomål en själfständig utbildning. Religionen är i Nederländerna öfvervägande reformert, men i Belgien nästan uteslutande katolsk. Kyrkan äger där stor makt, och dess läror omfattas af folket med mycken ifver. Följden har blifvit den vanliga, att folkets upplysning står mycket högre i Nederländerna än i Belgien.
l äldsta tider var området kring Rhens mynningar ett sumpigt, glest befolkadt träskland. Med stor mandom värnade dock dess germaniska inbyggare sin själfständighet mot romarne. Sedermera lydde det under frankerna, men i norra delen bevarade friserna länge sin själfständighet och sin hedniska tro, under det kusterna till inemot år 1000 svårt hemsöktes af danska vikingar. På 11- och 1200-talet härja^ des den låga kuststräckan af förödande öfversvämningar, då hafvet gång
Källa: Project Runeberg ·