Sida 669
Nederländerna och Belgien.
73
efter annan slet bort stora sträckor af fastlandet och bragte hundratusentals människor om lifvet. Grent emot dessa gräsliga hemsökelser måste folket uppbjuda hela sin kraft, och nu lades grunden till det väldiga nät af dammar, som skyddar dess kuster mot vågornas raseri. Denna mäktiga kraftansträngning bidrog i hög grad till folkandans höjande, och mot medeltidens slut se vi den ena rika och blomstrande handelsstaden växa upp efter den andra. Reformationen vann här tidigt insteg, och mot Spaniens fanatiska trosförtryck reste sig holländariie till segerrikt motstånd. Belgien lyckades det ej att lösrycka från det spanska väldet; reformationen blef där fullständigt undertryckt, och landet förblef ett bihang först till Spanien, sedan till Österrike. Holländarne däremot uppsvingade sig under en republikansk styrelseform, men med ledning af de högt begåfvade oraniska furstarne, på otroligt kort tid till Europas största och rikaste handels- och sjömakt, med vidt utbredda kolonier i alla världsdelar. Hollands storhetstid blef dock ej långvarig, och på 1700-talet sjönk det åter ner till en makt af andra rangen, sedan det uttömt sina krafter i den långvariga kampen mot Ludvig XIV af Frankrike. Både Holland och Belgien indrogos genom den franska revolutionen under Frankrikes maktområde, men efter Napoleons fall förenades bägge landen 1815 till ett konungarike, soin under huset Oranien skulle bilda en motvikt mot Frankrikes förstoringsbegär. Deras förening räckte dock ej längre än till 1831, då en revolution lösslet det katolska Belgien från det protestantiska Holland. Sedan dess bestå båda landen hvar för sig som egna konungariken; men inom Belgien ha bland flam-ländarne sträfvanden åter yppat sig för närmare anslutning till de holländska stamfränderna, medan bland den vallonska befolkningen enstaka röster höjas för en anslutning till Frankrike.
Statsförfattningen är i båda rikena inskränkt monarkisk, och vid konungarnes sida stå folkvalda riksdagar. Valrätten är dock ganska begränsad och de valberättigade fåtaliga, särdeles i Belgien, där frågan om utsträckt eller allmän rösträtt synes på väg att medföra farliga inre slitningar. Landskapens och kommunernas själfstyrelse är i båda rikena ganska vidsträckt.
I Holland är Haag konungens säte, men den största och viktigaste staden är Amsterdam, som på 1600-talet var hela Europas förnämsta handelsstad. En betydande sjöstad är äfven Rotterdam vid en af Rhens västra utloppsarmar. - Belgiens hufvudstad Brussel är en till stor del nybyggd och vacker stad i det inre af landet, hvilken med sina förstäder räknar öfver l/z mill. inv. Förnämsta sjöstaden är det fordom långt viktigare Antwerpen vid en af Scheldes mynningsarmar, tillika en betydande fästning. Stora handelsstäder voro i medeltiden äfven Gent och Brugge i det gamla Flandern. Den vallonska lands-
Källa: Project Runeberg ·