Sida 666
Schweiz.
vid bergens fot samla sig vattnen till större och smärre sjöar, af hvilka Genévesjön vid franska och Bodensjön vid österrikisk-tyska gränsen äro de ansenligaste. Från dessa sjöar flyta strömmarna mestadels till Rhen, som upprinner på S:t Grotthard och flyter till Tyskland, samt Rhone, som från samma berg strömmar väster ut till Frankrike. Utom-dess upprinna här Inn, som genom Österrike och Baiern går till Donau, och Ticino, som genom norra Italien går till Po. De schweiziska Alperna gifva sålunda upphof åt vatten, som flyta till Nordsjön genom Rhen, till Medelhafvet genom Rhöne, till Svarta hafvet genom Donau och till Adriatiska hafvet genom Po.
Klimatet är uppe på fjällen friskt och sundt, men kan i dalarna stundom blifva ganska tryckande. Söder om Alperna råder det milda italienska klimatet. Dalarna och sjöstränderna äro ofta mycket fruktbara, och de rika betena på fjällens sluttningar gifva upphof åt en högt upp-drifven boskapsskötsel. Landets härliga, storartade alpnatur lockar dit en utomordentlig mängd af resande, som årligen tillför detsamma stora penningesummor.
Folkmängden utgör 3 mill. på en yta af öfver 400 D nymil. Då vidsträckta fjälltrakter icke kunna bebos, är sålunda befolkningen i dalarna ganska tät. Den består till mer än två tredjedelar af tyskar, och af återstoden utgöres flertalet af fransmän oeh den mindre delen af italienare. I trots af olikheten i nationalitet känner sig dock det schweiziska folket såsom ett helt. Den fria författningen har hos folket alstrat en stark s j anständighetskänsla, och kärleken till fosterjorden drifver schweizarne, som ofta måste söka sin bärgning i andra land, att återvända till hembygden, så snart de samlat en sparad penning. Religionen är öfvervägande reformert, men i de inre och sydliga delarna äro katoliker härskande. I de reformerta landsdelarna har man med ifver sörjt for folkbildningen, som däremot efter vanligheten står lägre bland den katolska befolkningen.
Från en aflägsen forntid har Schweiz bevarat märkliga minnen i lämningarna af de s. k. pålbyar, som blifvit uppförda på pålar vid stränderna af dess talrika sjöar. Dess keltiska befolkning kom kort före vår tideräknings början under romarväldet, efter hvars fall germaniska stammar utbredde sig in till Alpernas fot. Under medeltiden försvarade det frihetsälskande bergfolket sin efter gammaldags germaniskt mönster bildade fria stamförfattning mot större och smärre feodalherrar, och för att värna sin själfständighet mot habsburgska husets förtryck sammanslöt det sig efter år 1300 till det schweiziska edsförbundet, bestående af tretton själfständiga s. k. kantoner och en del underlydande orter. Edsförbundets inre lugn har sedan dess endast varit stördt genom de stridigheter, som framkallats af reformationen och franska revolutionen, och dess själfständighet har skyddats genom mäktiga gran-
Källa: Project Runeberg ·