Sida 305
Heta källor
305
för sin bildning. På tak, väggar och golf i dessa har vattnet afsatt s. k. stalaktiter eller droppstenar.
På Island finnas en mängd heta källor, ur hvilka det varma vattnet framtränger endast med vissa mellantider. Sådana källor kallas intermittenta eller, efter den största på ön förekommande, geysrar. En geyser har stor likhet med en vulkan. I toppen af en vanligtvis ej mycket hög kulle, bestående af sinter, finnes en kraterlik fördjupning, som utgör mynningen af den kanal, genom hvilken vattnet tränger upp.
Geyserverksamheten förklaras på följande sätt. Värmen hos vattenpelaren, som utfyller röret, tilltager mot djupet. På ytan är den omkring 82°, men djupast ned ända till 125°. Den of vanliggande vattenpelarens tryck hindrar det i nedre delen öfverupphettade vattnet att öfvergå i ångform, men då trycket genom från djupet uppstigande ångmassor vid ett visst tillfälle öfvervinnes, Öfvergår plötsligt en stor del af vattnet i ångform, tränger den ofvanliggande vattenpelaren framför sig och åstadkommer på så sätt ett utbrott.
Ett utbrott af stora
Fig. 17. Stora Geysir på Island i utbrott.
Geysir (fig. 17) föregås af underjordiska dån och uppstigande gasblåsor, hvilket fenomen upprepas flere gånger med upp-slungande af mindre vattenmassor och utstötande af ångmoln. Slutligen nalkas det stora utbrottet, ångan stiger starkare upp, vattnet råkar liksom i kokning, och med ens skjuter en vattenstråle 20-30 meter i höjden, snabbt följd af flere, spridande sig åt olika håll och åtföljda af väldiga ångmoln. Lika hastigt som ett sådant utbrott börjat, lika hastigt afslutas det, vanligen med en enda högt uppstigande vattenstråle, och snart är allt lugnt. Greysirs utbrott försiggå nu för tiden Enhvar sin egen lärare. I. 20
Källa: Project Runeberg ·