Sida 378
Värmet
378
på vår känsel, de kännas varma eller kalla, allt eftersom de äro mer varma eller mindre varma än det ställe på kroppen de beröra; värme öfvergår nämligen alltid vid beröring mellan två kroppar från den varmare till den kallare kroppen. Mången gång kunna vi ock med känseln afgöra, om en kropp är varmare än en annan, men ofta är känseln i det fallet otillförlitlig. Vi behöfva därför särskilda apparater för att afgöra, om en kropp är varmare än en annan, eller, som man säger, för att mäta, huru varma kropparna äro, d. v. s. angifva deras temperatur.
Då värme tillföres kropparna, utvidga de sig, de få större volym; då värme borttages, minskas deras volym. Olika kroppar utvidga sig olika mycket, de fasta minst och de gasformiga mest.
På denna egenskap hos kroppar att utvidga och sammandraga sig har man grundat konstruktionen af apparater (termometrar'] för att mäta temperaturen. De vanligaste termometrar äro kvicksilfvertermometrar, hvilka utgöras af ett glasrör med fin och jämn inre kanal, i hvars ena ända en kula är utblåst, hvilken jämte en del af röret är fylld med kvicksilfver. Då temperaturen ökas, utvidgas kvicksilfret mera än glaset och stiger högre upp i röret; då temperaturen minskas, sammandrager sig kvicksilfret mera än glaset och sjunker i röret. För att således afgöra, om temperaturen växlar, har man endast att på en godtycklig skala vid röret afläsa kvicksilfverpelarens läge, men därigenom erhåller man ej några tal, jämförbara med tal vid afläsningar på andra termometrar. För att ernå detta utgår man vid graderingen från tvenne punkter pä röret, hvilka angifva kvicksilfverpelarens höjd vid tvenne bestämda temperaturer.
Man finner, att i en och samma termometer är kvicksilfverpelarens höjd alltid densamma, då termometern införes i smältande snö, hvars temperatur således alltid är densamma. Införes termometern i ångan från kokande vatten, finnes ock där temperaturen alltid vara densamma, så vida lufttrycket är det normala, d. v. s. 760 mm. Med dessa båda temperaturer jämföras sedan andra kroppars temperaturer. Fördenskull bestämmas dessa båda punkter, där kvicksilfret stannar. Dessa punkter kallas frys- och kokpunkten och afståndet mellan dem fundamental a f ståndet. Man kan sätta olika, tal vid fryspunkten och sedan dela fundamentalafståndet i ett antal lika delar samt sedan afsätta lika stora delar öfver kokpunkten och under fryspunkten, hvarigenom man har termometern uppgraderad.
Hos oss är Celsii termometer den vanligaste eller snart sagdt den enda använda. På denna är fryspunkten betecknad med O och kokpunkten med 100; fundamentalafståndet är således deladt i 100 lika stora delar. Temperaturen öfver O betecknas med + (plus) och temperaturen under O med - (minus). Stannar kvicksilfret vid något
Källa: Project Runeberg ·