Sida 514
X. Om förekommandet af sjukdomar; smittosjukdomarna
fil 4
Fläcktyfus, som fordom var en så farlig sjukdom under namn af hungertyfus, familjetyfus, krigstyfus m. in. och åstadkom vidsträckta härjningar både i vårt land och i Europas flesta länder, är nu hos oss ganska sällsynt och förlöper ej så våldsamt och farligt som fordom.
Mycket vanligare är nu för tiden tyfoidfebern, tarmtyfus eller nervfebern, som den också kallas, i synnerhet i våra städer. Dock har äfven i denna sjukdom i många städer och i sjmnerhet i Stockholm en stor förändring till det bättre gjort sig gällande genom den större renlighet, som småningom blifvit rådande, och särskildt därigenom, att städerna bättre sörja för att marken ej förorenas genom en mängd affall, exkrementer och annan Orenlighet. Denna sjukdom jämte fläckfebern och den hos oss numera ytterst ovanliga återfallstyfus utgjorde våra förfäders rötfebrar; alla tre förlöpa med stor kraftnedsättning och slöhet samt stark feber. Inkubationstiden o/}h sjukdomens förlopp är olika för de olika sjukdomarna, hvilka härigenom och genom andra symptom äro väl kännetecknade från hvarann.
Halsrötan eller difterin hör till de infektionssjukdomar, om hvilka man liksom oin skarlakansfebern ej med säkerhet kan yttra detsamma som om flertalet andra infektionssjukdomar, nämligen att de i detta århundrade aftagit. Sjukdomen är som bekant både starkt smittossm och farlig, i synnerhet för barn; smittämnet kan länge hålla sig lefvande utom organismen, och den utgör bland de häftigt förlöpande sniittosjukdomarna den, som jämte skarlakansfebern nu för tiden är mest att frukta.
Eödsoten kännetecknas genom svåra förändringar i groftarmeu med blodiga uttömningar; den är ej direkt srnittosam och har numera blifvit ganska sällsynt i Sverige.
Kikhostan är starkt sniittosam, rnen tämligen ofarlig; hufvudsakligen för svaga barn kan den genom eftersjukdomar blifva farlig.
Frossan är ej smittosam från person till person och ej nu för tiden annat än undantagsvis af större fara. Annorlunda förhåller den sig i de varmare länderna, där den under namn af malaria kanske skördar flere offer än några af de många andra infektionssjukdomar, gula febern, rödsot m. fl., af hvilka dessa länder äro hemsökta.
,En af dessa tropiska sjukdomar, nämligen koleran, har i vårt århundrade haft stor betydelse för Europa och äfven för vårt land, som den dock ej hemsökt efter 1873, då en lindrig epidemi i Höganäs förekom. Den har alltid blifvit införd från orienten, dit den kommit från sitt hemland Bengalen. Därstädes finnes den för jämnan; att den nu i så ringa grad har någon framgång i Europa, fastän kommunikationerna på senaste årtiondena med orienten och Indien i hög grad förökats, antager man på god grund vara beroende på förbättrad renhåll-
i de flesta europeiska samhällen.
Källa: Project Runeberg ·