Sida 538
II. Kyrkolagen
förbud, botes från 50 till 300 kr. - Den, som genom att häda Gud eller genom att lasta eller gäcka hans ord åstadkommer allmän förargelse, straffas med böter eller högst ett års fängelse. Förargelseväckande gäckeri med gudstjänsten straffas med böter eller högst l/z års fängelse. Den, som på söndag eller helgdag håller handelsbod öppen eller förrättar handtverk eller annat arbete, som kan tåla uppskof, böter för sabbatsbrott högst 20 kr.
2. De kyrkliga ämbetsmännen stå alla under konungen, som är kyrkans högste styresman (»summus episcopus»), deltager i stiftandet af kyrkolag, utfärdar kyrkliga förordningar, kan kalla urtima kyrkomöte, utnämner ärkebiskop och biskopar samt flere af kyrkoherdarne och har uppsikt öfver deras ämbetsutöfning. Närmast konungen och dennes rådgifvare i kyrkliga ärenden är ecklesiastikministern, som icke behöfver vara präst. För den kyrkliga styrelsen är riket deladt i 12 stift; Stockholms stad utgör ett slags 13:de stift. Styresmannen för hvarje stift kallas biskop, för Uppsala stift 'ärkebiskop-, ordförande i Stockholms kyrkostyrelse, då icke ärkebiskopen är tillstädes, är Storkyrkans kyrkoherde, som kallas pastor primarius. Biskopen utnämnes af konungen bland de tre, som stiftets präster uppsatt på förslag. Till ärkebiskop uppsätta alla domkapitlen tre på förslag, och bland dem utser konungen en. Biskoparne äro själfskrifna medlemmar af kyrkomötet, viga präster och hafva tillsyn öfver dem, visitera församlingarna och hafva öfverinseende öfver allmänna läroverk och skolor. Det viktigaste af stiftsstyrelsen utöfvas af domkapitlet eller konsistorium. Ordförande är biskop, vice ordförande är domprosten eller äldste ledamoten. Ledamöter äro i allmänhet lektorerna vid stiftsstadens allmänna läroverk, dock icke lektorerna i lefvande språk och naturkunskap. I Uppsala och Lund äro endast teologie professorerna ledamöter, i Stockholms stadskonsistorium äro hufvudkyrkornas kyrkoherdar ledamöter. Domkapitlet har domsrätt öfver prästers ämbetsfel, dömer till skilnad i äktenskap och trolofning, afgör besvär öfver vissa kyrkostämmobeslut, uppsätter förslag till prästerliga befattningar, bestämmer profdagar och val-förrättare, utfärdar fullmakt å konsistoriella befattningar, förordnar extra prästmän, har inseende öfver stiftets skolor och utnämner lärare vid de allmänna läroverken. - Stiften äro delade i kontrakt. För hvarje kontrakt förordnar biskopen en kontraktsprost, som har tillsyn öfver religionsvården och den kyrkliga egendomen i kontraktet, visiterar församlingarna och förrättar prästval. Kontrakten äro delade i pastorat. Hvarje pastorat har en kyrkoherde samt en eller flere komministrar-, särskildt i södra Sverige saknas dock ofta komministrar. Ett pastorat kan bestå af en eller flere församlingar.
3. Prästval. Af de prästerliga lägenheterna äro vissa patronella, där en enskild man (»patronus») tillsätter präst utan den öfriga för-
Källa: Project Runeberg ·