Sida 610
Europa.
14
tagne, samt gaeliska i nordvästra Skotland och på Irland. På Balkanhalfön* och Egeiska hafvets Öar bo greker och i nordväst om dem al-banes&r.
Utom arierna bo finsk-ugriska stammar spridda i nordöstra Europa. Högst bland dem stå finnar och ester i öster om Östersjön samt ungrare eller magyarer vid mellersta Donau. I släkt med dem äro lappar i nordligaste Skandinavien och Ryssland samt en mängd stammar på den nordryska slätten. Till de turaniska folken höra de på Balkanhalfön spridda turkarne samt tatarerna i sydöstra Ryssland. - Vid Atlantiska hafvet på gränsen mellan Spanien och Frankrike bo några hundra tusen basker, sannolikt afkomlingar af sydvästra Europas urfolk och talande ett språk, alldeles utan släktskap med någon annan känd språkstam. Strödda öfver hela Europa förekomma dessutom judar och zigenare, de förre talrikast i de forna polska, de senare i österrikiska länderna,
Nästan alla folk i Europa äro kristna; endast judarne hafva sin särskilda religion, och de turaniska stammarna bekänna sig till Muha-rueds lära. Några finsk-ugriska folk i Ryssland kvarstå ännu på hednisk ståndpunkt, och mer eller mindre fantastiska hedniska föreställningar och religionsbruk kvarlefva ännu hos flertalet af deras kristnade fränder. De kristna fördela sig till nästan lika antal på den romersk-katolska, den grekisk-katolska och den protestantiska religionsformen. De romerska katolikerna hylla påfven i Rom såsom sitt andliga öfverhufvud och erkänna hans ord såsom sitt högsta rättesnöre i trossaker. De grekiska katolikerna skilja sig från dem förnämligast däri, att den högsta andliga makten är uppdragen åt landets världsliga öfverhufvud, då han tillhör denna tro. De protestantiska lärorna erkänna bibelordet såsom högsta trosnorm, men lämna inom dess gränser spelrum för en mångfald af olika tolkningar och hafva fördenskull icke på långt när kommit till den enhet och fasthet som de föregående. Protestantismens båda hufvudformer äro den lutherska i norra Tyskland, Skandinavien och de ryska östersjölanden samt den reformerta i västra Tyskland, Holland och Schweiz. Nära till den senare sluter sig den engelska högkyrkan med i hufvudsak reformert lära, men katolska kyrkobruk, hvarjämte den reformerta riktningens anhängare i England och Skotland, men ännu mera i de därifrån utgångna samhällena i Amerika och Australien, splittrat sig i en otalig mängd sekter. Öfver hufvud kan det sägas, att protestantismen omfattas af de germaniska, den romersk-katolska läran af de romaniska och den grekisk-katolska af de slaviska folken. Romerska katoliker äro dock de till sitt språk germaniska sydtyskarna, de slaviska polackerna, böhmarne och kroaterna samt litaverna. Till denna lära bekänner sig äfven flertalet af kelterna. Utom de flesta slaver äro äfven greker, rumäner och flertalet af albaneserna grekiska katoliker, under det finnar, ester och letter omfatta den lutherska läran.
Källa: Project Runeberg ·