Sida 663
Österrike-Ungern.
67
krigen mot Frankrike måste utbyta den gamla titeln af romersk kejsare mot den österrikiska kejsartiteln, vidhöll det emellertid sina gamla anspråk på öfverhöghet i Italien och Tyskland och har först efter en följd af blodiga krig kunnat förmås att afstå därifrån. Den mängd af olika nationaliteter, som äro församlade under dess välde, ha genom sin sträfvan efter oberoende framkallat inbördes strider, som mer än en gång bragt rikets bestånd i fara.
Tills vidare hafva de svåraste tvisteämnena blifvit undanröjda genom den delning af riket i tvenne hälfter, som ägde rum år 1867. Sedan dess utgör kejsardömet i själfva verket en förbundsstat af tvenne själfständiga riken, det egentliga Österrike samt Ungern, hvilka äro förenade med hvarandra i union efter ungefärligen samma grunder som Sverige och Norge. Hvartdera riket har för öfrigt sin egen regering och sin egen riksdag, och inom det egentliga Österrike representeras de särskilda landsdelarna eller s. k. kronlanden af sina egna landt-dagar.
I det egentliga Österrike bo tyskar förnämligast kring Donau i kronlanden Nedre och Öfre Österrike, Salzburg och Tyrolen intill Alperna. Hufvudstaden Wien (1200 tusen inv.) är belägen i Nedre Österrike i den nejd, där Donaufloden skares af den urgamla handelsvägen mellan Adriatiska hafvet och Östersjön, samt är känd för sin glada och lifliga befolkning. Af slovener bebos förnämligast de sydliga kronlanden Steiermark, Kärnthen, Krain och Istrien. Hamnstaden Triest vid Adriatiska hafvets nordliga ända, öfvervägande befolkad af italienare, är en af Europas förnämsta sjöfartsstäder och har starkt tilltagit i befolkning och välstånd, sedan Suezkanalens anläggning öppnat väg för dess handelsflottor till den fjärran österns alla haf. Kronlandet Dalmatien bildar större delen af Adriatiska hafvets östra kustland, som med sina många öar och goda hamnar fordom var ett hemvist för sjöröfvare, men nu förser den österrikiska flottan med dess flesta och yppersta sjömän. De nordliga kronlanden Böhmen och Mähren samt det lilla österrikiska Schlesien utgjorde fordom största delen af det böhmiska konungariket, och Prag vid en gren af Elbe var de gamla böhmiska konungarnes hufvudstad. Kronlandet Galizien utgör slättlandet i nordöst om Kar-paterna och var intill förra århundradets slut en del af konungariket Polen. Dess hufvudort är Lemberg vid en gren af Dnjestr, och Krakau vid Weichsel var i äldre tider de polska konungarnes hufvudstad. - Det ungerska rikets hufvudstad är Budapest (400,000 inv.) bildad genom föreningen af de gamla städerna Buda och Pest, på hvar sin sida af Donau. Till den ungerska rikshalfvan höra det bergiga, af Karpaternas sydöstra grenar omslutna Siebenburgen med öfvervägande rumänisk befolkning samt de af kroatiska slaver bebodda landskapen Kroatien och Slavonien kring Drava och Sava intill Adriatiska hafvet. - Under
Källa: Project Runeberg ·