Sida 688
Grekland.
92
väldet tvang de söndrade grekerna att samla hela sin kraft till en enda väldig ansträngning, och på den slutliga segern följde en andlig upp-blomstring, som ställer det helleniska folket alldeles ensamt och utan motstycke i världshistorien. Dess inre söndring gaf det som ett lätt byte åt de macedoniska eröfrarne, hvilka samlade den helleniska kraften till ett dråpslag mot det sjunkande perserväldet och i sin ordning stiftade ett kortvarigt världsrike, bland hvars spillror den helleniska odlingen länge fortfor att blomstra i österlandet. Det egentliga Grekland föll emellertid med bruten kraft och aftagande befolkning under romarväldet.
Akropolis och Parthenon i Athen.
Under medeltiden fortfor det att lyda under det byzantinska riket och utgjorde i nyare tid ett tvistefrö mellan venetianer och turkar. Mot de senares förtryck reste sig grekerna på 1820-talet till ett förtvifladt motvärn och lyckades med stormakternas hjälp tillkämpa sig sitt oberoende. En stor del af de grekiska öarna stannade dock under turkiskt välde liksom de nordliga landsdelarna Thessalien och Epirus på fastlandet, hvilka dock 1878 till större delen blifvit lagda under Grrekland.
Från början af 1830-talet bildar Grrekland ett själfständigt konungarike. Styrelsesättet är konstitutionellt monarkiskt, men har ännu ej vunnit fullt tillräcklig stadga. Representationen består af en enda folk-
Källa: Project Runeberg ·
