Sida 162
Unionen under Margareta och Erik. 1389—1434
helt visst nyttiga, de beredde tillfälle att studera olika lander och folk, äfven om, till all lycka, icke alla fingo samma vexftrode erfarenhet som broder Anders Olsson, hvilken under en romafard råkade i händerna på saracener, som höllo honom i två års fångenskap, till dess han utlöstes for 400 dukater af
den spanske biskopen Alfonso, som en tid hade varit fru Birgittas biktfader.
Men beröringen med utlandet berodde icke uteslutande derpå, att vadstenabrödeme företogo resor, de uppsöktes äfven. Från Firenze kom en begäran, att man skulle medverka till upprättande af ett birgittinskt kloster invid staden, hvilket sedermera fick namnet Paradiset. En magister Robertus, till börden italienare, till sitt stånd biskop, sändes af påfven år 1405 till Skotland, och han tog, for att få bevisa den heliga Birgitta sin vördnad, vägen öfver Sverige. Strax före jul kom han till Linköping, hvarest han väckte ett synnerligt uppseende genom sina föredrag öfver Kristi mandomsanammelse och uttrycket »ordet vardt kött». I början af januari 1406 begaf han sig till Vadstena. Från Skeninge gick han till klostret, med bara fotter vadande genom snön, som räckte honom till knäna, och under en kyla, som just den dagen var 133. Herr Algot Magnussons och hans frus grafsten i 8tø}rre £n någonsin annars under Vadstena klosterkyrka1. ~
den vintern. En lmköpmgskamk, som var honom foljaktig, förfärades öfver hans tilltag och bad honom knäfallande, att han icke skulle taga lifvet af sig sjelf, men fåfängt. Efter en
•Inskriften: Sub hac petra tegu[n]t[ur] corpora personarum nobilium v [i d el i c e t] ti [om i] ni Algoti Magnuss[on] m ili tia einsq[ue] consortis d il ec [te] d[omi]ne Margareta Bosdott[er] que obiit anno d[omi]ni M°cd°xiiii t[em]p[or]e paschali; ip[s'e v [er o] obiit anno d [om i] ni M°CD° .. .(Under denna sten gömmas kropparna af de adla personerna herr Algot Magnusson och hans kära maka fru Margareta Bosdotter, som dog år 1414 vid påsktiden; men sjelf dog han 14 ...). Stenen är tydligen huggen och lagd i kyrkgolfvet före herr Algots död. Det högra vapnet med de tre sjöbladen är det så kallade äldre sturevapnet, det venstra vapnet tillhör natt-och-dagätten, till hvilken hörde de så kallade yngre Sturarne.
iri0KP*»Itff
Jj
onn^.Trimo-WHi^ni»
----• , ">----------r^T.r
\\k ;,i "ii ,, •!111 ; • .■ 1 ■ < y
Hi , jj, ‘ • . j
' ii1
i1':!1 ,/ - fev i:'1.#
#imB
IH '] t i'! l-iTfru K
i »aoaerturay:a aqjT)&aiaij?i2>i usroop •:
Källa: Project Runeberg ·
