Tillbaka Read Runeberg

Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521

Originalsida 403
Originalsida 403
Originalsida 402
Originalsida 403
402–403

Sida 403

Riksföreståndarnes tid. 1470—1521

Inre förhållanden 1470-1497.

De stora ätterna: Store, Tott, Bjelke, Oxenstjerna, Bonde, Sparre, Trolle, Gyllenstjerna, Posse, Fleming m. fl. — Nils Klaosson till Vik. — Lagskipning. — Lagstiftning. — Skogshnsh&llning. — Bergsbruk. — Handel. — Myntväsen. — Rikets ekonomiska tillstånd.

De stora ätterna voro vid denna tid på följande sätt representerade.

Herr Sten Sture, till skilnad från den liknämde senare riksföreståndaren sedermera ofta kallad »gamle herr Sten», var vid denna tid den ende qvar-lefvande medlemmen af sin slägt. Han lefde i ett lyckligt, men barnlöst äktenskap med den kloka och modiga, for literatur, konst och kyrkliga ting varmt nitälskande fru Ingeborg Åkes-dotter (Tott). Bland många hvalfmål-ningar, på månget kyrkligt kärl ser man sture- och tottvapnen, som vitna om de frikostiga gifvarnes fromhet. Ett altarskåp med dessa vapen finnes i Stockholms Storkyrka. Stormännen vid denna tid gingo ibland med förenade krafter att smycka kyrkorna. I Veckholms kyrka i Upland finnes ett altarskåp, på hvars fot ses sköldar med örnfoten, tre kronor samt tott- och trollevapnen, hvilka beteckna erkebiskop Jakob, Sveriges rike samt sannolikt herr Arvid Trolle, som var gift med Beata Ivarsdotter (Tott).

På en korstol i samma kyrka (fig. 322) ses sture-, tott-, gumsehufvuds-, bjelke-, ömfots-, bonde-, trolle- och tottvapnen.

Herr Stens syster Birgitta var gift med herr Johan Kristersson (vase) till Rydboholm, död 1477. Dennes ätt spelade icke längre samma framstående rol som under den pommerske Eriks och Karl Knutssons regeringar. Den orolige, men manlige herr Erik Karlsson, som var bosatt i Östergötland, fick ett blodigt slut år 1491. Han hade med sina svenner en söndag kommit ridande till Öfver-Selö prestgård i Södermanland och ville der ha herberge. Kyrkoherden vägrade att öppna sitt visthus. Då herr Erik ville bryta upp det med våld, kommo först bönder och sedan biskop Konrad Rogges tjenare från det närliggande Tynnelsö presten till hjelp. Herr Erik blef så svårt slagen, att han kort derefter afled; han begrofs i Krokeks kloster på Kolmorden. Biskop Konrad anklagades såsom delaktig i dråpet, men blef efter långa underhandlingar frikänd. Herr Kristiem Johansson (vase), konung Gustafs farbroder, deltog

321. Gamle herr Stens vapen (tre sjöblad). Efter en målning i Rani9ta kyrka i Upland.

Källa: Project Runeberg ·