Sida 102
åren 1861 och 52 qvarstannade C. uti Indien och förde det svåttft och vigtiga befälet i Peschawer-distriktet samt ledde försigtigt och lyckligt operationen mot de angränsande oroliga bergfolken. Likväl var det först den 20 Juni 1854 som han avancerade till generalmajor. Han befann sig då vid lord Baglans armé såsom chef för Högländar-brigaden, hvarmed han i slaget vid Alma skyndade general Brown till hjelp, kastade Kyssame tillbaka och intog höjderna med storm. Ännu vigtigare tjenster gjorde han den 25 Oktober , då han afslog det ryska kavalleriets anfall och omintetgjorde Liprandis framträngande mot Balaklava. Under 1855 års fälttåg var han mindre i tillfälle att utmärka sig, då han med shut trupper utgjorde reserven. Efter det fruktlösa stormandet af Redan den 8 September skulle han följande morgon med Högländarne förr nya anfallet; men då han närmade sig fästet, fann han Sebastopol i brand och Ryssarne i fullt återtåg. Snart derefiter inskeppade han sig till Eupatoria, för att deltaga uti den tilltänkta expedition nen till det inre af Krim, hvilken dock måste uppgifvas i anseende til) den långt framskridna årstiden. Ar 1856 utnämndes han tiH general-inspektör för infanteriet, sedermera till generallöjtnant, storkors af Batborden och chef för 67;de infanteri-regementet C. har på senaste tiden fäst allmänna uppmärksamheten såsom öfverbefäL hafvare mot insurgenterna i Ostindien: att sammanfatta Cdls bedrifter i detta krig, torde ännu vara för tidigt.
Cttstrén* Matthias Alexander Castrén, utmärkt språkforskare och beryktad genom sina resor, föddes i Tervola af Kemi församling i norra Finland. Han studerade i Helsingfors 1830—36, blef docent 1840 och utnämndes 1851, efter återkomsten från sin sista stora siberiska resa, till professor i finska språket och litteraturen vid nyssnämnda universitet. Hans akademiska verksamhet blef dock redan den 7 Maj 1852 genom döden af bruten, hvarföre det ock ej blef honom fömnnadt att genom tryck offentliggöra de rika ethno-grafisks och linguistiska resultaterna af hans fleråriga, mödosamma vandringar. Likväl hade han under sina resor skickat dels till akademien i Petersburg, dels till sina vänner i Finland en mängd bref, uppgifter och meddelanden, hvilka till större delen blefvo publicerade, isynnerhet uti akademiens i Petersburg ”Bulletin” och den finska tidskriften ”Suomimen fullständigt kommo de i allmänhetens händer först efter hans död, på föranstaltande så väl af finska litteratursällskapet som af akademien i Petersburg. På uppdrag af akademien utgåfvos C:ns ”Reseminnen från 1838—44” och
