Sida 360
mindre haft ett nationellt än ett dynastiskt ändamål, visade sig svaga förebud till en begynnande opposition, hufvudsakligen uti valet af republikanska kandidater och i anfallen från pressen. Den retlighet, man ådagalade för dessa yttringar af missbelåtenhet, tycktes nästan förråda en känsla af ovisshet, som hittills ej varit bekant för Ludvig Napoleon.
Tre gånger under sin regering har kejsaren sett sitt lif hotadt af mordisk hand. Första gången, d. 28 April 1855, var det en Italienare, vid namn Pianori, som på Elyseiska fälten afsköt en pistol mot honom; han hade i anledning af den romerska expeditionen velat hämnas på kejsaren. Bellamare, hvilken samma dag Sebastopol intogs, sköt på den vagn, i livilken kejsarinnans hof-damer foro, emedan han trodde kejsare# vara der, befanns vid ransakningen vara svagsint. Ohyggligast var det senaste attentatet af d. 14 Januari detta år, likaledes utgående från italienska sam-mansvurne, Orsini, Pieri m. fl., och öfver hvars inre sammanhang domstolsförhandlingarne torde komma att lemna upplysning*). På anklagelserna mot England, såsom sätet för sammansvärjningen, svarade Times: ”En fri press gör en dynasti bättre tjenster än en hemlig polis,”
HTesselrode.
Ryska diplomatiens historia under sista halfva århundradet är nästan liktydig med Europas historia, om ej de europeiska folkens, dock åtminstone de europeiska kabinetternas. Sedan Napoleons misslyckade eröfringståg upplyftat det ryska riket till en så svindlande höjd af makt och inflytelse, har detta rikes diplomati blifvit ett agens, som gjort sig kännbart från ena ändan af vår verldsdel till den andra, ja långt bortom dess gränser ut i Asiens innersta djup och på andra sidan Atlantiska oceanen. Ryska diplomatien afgjorde i Wien och Aachen om Frankrikes och Vesterns öde, gaf i Laibach och Verona lösen till undertryckande af Apenniniska och Pyreneiska halföarnes folkresningar, uppmuntrade i Carlsbad och Mtinchengrätz -till de undantagslagar, som smidde tyska nationens fria ande i Qettrar, och beredde i London genom protokoller,
*) Då ofvanstående artikel skrefs, voro undersökningarne ännu ej afslutade ; äf-vensom berättelsen om en ny komplott mot kejsarens lif under hans vistande i Plombières är nyare och ännu (Juli 1858) icke bekräftad.
