Sida 259
att på ett visst sätt inskränka och småningom upphäfva lifegenska-pen, hvarvid kronan på ett berömligt sätt föregår med exempel på sina gods. Allt detta visar huru allvarligt den nye kejsaren sträf-var derhän att förbereda en framtid, som äfven i dess inre förhållanden skall göra Ryssland delaktigt af den europeiska kulturen.
•
Co mön fort. Republiken Mexicos president och diktator, Ig-nazio Comonfort, föddes d. 12 Mars 1812 i Puebla (hufvudstaden i staten af samma namn). Han är son af en öfverste i mexican-ska arméen, hvilkens familj hörde till de mest ansedda derstädes. O. kom vid 12 års ålder i ett jesuit-collegium, der han sedermera erhöll sin uppfostran, men hvilket han lemnade vid sin fars cTöd. Under de inre partistrider, som uppstodo 1832, stod C., som kap-ten vid rytteriet, på de liberala patrioternas sida. Det var vid den tiden, som Santana för första gången kom till styrelsen. C. understödde denna man, emedan han ansåg honom vara den, som midt under den herrskande oredan kunde rädda statens frihet och samhällsordningen. Han ingick nu i statens tjenst och var verksam inom olika grenar af administrationen, dock ständigt de liberala grundsatserna trogen, och utvecklade hufvudsakligen sin patriotiska verksamhet, då 1846 kriget med Amerikas Förenta Stater utbröt Det var likväl först 1852, som C. började spela en framstående roll, sedan Santana återvändt ur landsflykten och sökte göra sig till oinskränkt herrskare öfver det af inre splittringar skakade landet. C. förenade sig nu med general Juan Alvarez, och upprorets fana höjdes med framgång emot Santana; resningens hufvudmän fastställde ock uti den s. k. planen af Ayulta (d. 1 Mars 1854) de liberala grundsatser, enligt hvilka återupprättandet af den federativa republiken skulle ega rum. Santana, hotad från alla håll, lemnade hufvudstaden d. 9 Aug. 1855 för att fly till främmande land. Högsta makten öfvertogs nu af Carrera, som dock innan kort måste vika för Diaz de la Vega, hvilken senare åter utträngdes af den segerrike Alvarez, som i Oktober, med sina vänner och indianhopar, intågade i Mexico och öfvertog president-skapet. Alvarez, vid hvars sida C. stod, visade sig hylla moderata grundsatser och sökte att afböja anarkien genom att tillintetgöra militärens och presterskapets företrädesrättigheter, men nedlade redan d. 10 Dec. 1855 sitt välde; hvarpå C. blef hans efterträdare. C., som ville uppträda såsom förmedlande, hade icke blott armén och presterskapet emot sig, utan äfven radikalernas stora parti eller Puros, och måste derföre på alla sidor kämpa mot
