Sida 260
upproriska höfdingai, ohörsamma myndigheter, oroliga partier, bland dessa förnämligast klereciet, och derjemte mot de mest tryckande finansiella behof; också hade han säkerligen endast den allmänna anarkien att tacka för, att han icke genast måste vika tillbaka. Ställningen till nordamerikanska unionen, som betraktar sig som politisk arfvinge till landet, samt förvecklingarne med Spanien ökade tyngden af regeringsbördan, men lände honom så till vida till stöd för de inre förhållandena, som alla partier förenade sig i fruktan och hat mot det yttre förtrycket. Sedan kongressen i 1857 års session definitift utnämnt C. till republikens president, vågade han ett afgörande steg, i det han till republikens räddning begärde att beklädas med utomordentlig maktfullkomlighet, medelst diktaturen. Nu egde en ministérförändring rum, d. 19 Okt.; och i början af November blef, efter långa diskussioner och underhandlingar,. diktatoriska makten öfverlemnad åt C., dock med det förbehåll, att han skulle lemna konstitutionens vigtigaste grnndstadganden oantastade. — C. beskrifves såsom en enkel man, som älskar familje-lifvet; i sitt embete utvecklar han en i Mexico exempellös verksamhet. Huruvida han förmår upprätthålla det i sina rötter skakade samhället, skall den närmaste framtiden utvisa.
Dickens. Charles Dickens, en af nutidens mest populära skriftställare och en af engelska litteraturens mest betydande humorister, är född i Landport vid Portsmouth i Februari månad 1812. Han var först ämnad till jurist eller sakförare; men det ledsamma i detta yrke misshagade honom alltför mycket, och han bad sin far om tillstånd att också få blifva parlamentarisk referent för en tidning. Sin första anställning som sådan fann han i True Sun, ett radikalt blad, men öfvergick ganska snart till Moming Chro-nicle, der hans berättelser utmärkte sig för korthet, bestämdhet och insigtsfullt framhållande af det väsendtliga. Snart tog likväl hans litterära verksamhet en annan rigtning; ty i aftonupplagan af Mor-ning Chronicle utkommo af honom skizzer af engelska lifvet och karakteren, hvilka 1836 och 1837 ännu en gång offentliggjordes under namn af ”Skizzes of Boz.” De föra hela Londonerlifvet i hela dess rikedom och mångsidighet inom sin betraktelsekrets och förete redan alla hans senare produktioners företräden. Vi vilja genast vid detta tillfälle anmärka, att pseudonymen Boz för sin uppkomst har att tacka ett skaldens ungdomsminne. Han hade nemli-gen en liten bror, som han for hans likhet med Moses i ”Vicar of Wakefield” äfven kallade Moses; och detta namn plägade en liten
