Sida 269
H. K. H. hertigen af Södermanland på dennes resa i Norge, hvar-efter han följande året utnämndes till ryttmästare vid ofvannämnde sqvadron; 1818 kammarherre, öfverstlöjtnant i arméen, chef för kronprinsens stab och öfverstlöjtnant i generalstaben; öfvervar 1819, såsom ”chef för yttre ärendena”, lägret i Skåne samt i samma egenskap lägret å Ladugårdsgärdet 1820. L. utnämndes 1821 till öf-verste i arméen och generalstaben och åtföljde följande året kronprinsen på hans resa till Danmark, Hamburg, Preussen, Nederländerna, Schweiz, Lombardiet, Kyrkostaten, Modena, Tyrolen m. fl, länder; utnämndes 1828 till förste sekreterare vid ambassaden i München i och för giftermålsangelägenheterna, hvarefter han återkom till Stockholm. L. afreste 1824 som minister-resident till Konstantinopel; utnämndes 1826 till general-adjutant; afslöt 1827 en konvention och en tulltariff med Porten; s. å. minister i Wien; återvände nu på befallning till Stockholm och utnämndes redan följande året till minister vid bayerska hofvet; blef 1835 generalmajor och har äfven sedermera blifvit använd i mångahanda ärenden vid de utländska hofven. Ar 1843 blef L. landshöfding i Göteborgs län, 1844 general-löjtnant i arméen och 1847 generalbefälhafvare i tredje militärdistriktet; erhöll 1856, på begäran, afsked ur krigs-tjensten. L. afled d. 18 Maj 1858 på sin egendom Long i Werm-land. Grefve L. var f. d. förste adjutant hos H. K. H. kronprinsen Joseph Frans Oscar, kommendör och riddare af K. M:ts orden, storkors af Dannebrogsorden, storofficer af franska Hederslegionen, riddare af ryska S:t Wladimirsordens Qerde klass, m. m.
Vlazziui. Son till en lika aktad som förmögen läkare i Genua, egnade sig Giuseppe Mazzini, efter en ganska sorgfällig uppfostran, som isynnerhet i de sköna vetenskaperna försåg honom med rika insigter, tidigt åt revolutionen, hvilken han från denna tid icke ett ögonblick varit otrogen. För att utbreda sina idéer, grundläde han i sin fädernestad en tidning, kallad lndicatore Ge-novese, och vände sig, då detta blad några månader derefter blef undertryckt, till Livorno, der kan utgaf en Indicatwe Z/ivornese. Äfven denna tidning blef icke* långvarig; ty M. hade, såsom man svarade honom på hans klagan, ”alltför djerfva idéer och en alltför liflig stil.” Då franska Julirevolutionen inträffade, befann han sig i Genua och blef jernte flere landsmän häktad och afförd till Savona. Efter 5 månaders undersökning kunde ingen förbrytelse påbördas honom, och domstolame frikände honom; men polisen förviste honom från Genua och omgaf honom så med spioner, att han
