Sida 369
gångna handlingar: man finner i dem samma skickliga dialektik, samma konst att utvälja enskilda facta och låta dem tala till förmån för de påståenden, han sjelf gjort, och till vederläggning af motståndarens argumenter, samma än hotande än smickrande ton, med hvilken han så länge förstått att imponera på den politiska verlden; ingenting deruti röjer advokaten, som tviflar på sin egen sak och endast med motvilja försvarar den. Också förefanns efter hans antecedentier icke den ringaste anledning att misstro framgången af ett system, som hade bibehållit sig en lång följd af år; och i blotta diplomaters ögon skulle denna tillförsigt, såsom man finner af förloppet vid Wiener-konferenserna, ostridigt hafva haft skäl för sig. Han hade endast lemnat ur sigte en vigtig faktor i dagens politik, nemligen offentliga opinionen; och mot detta hos en absolut monarks tjenare lätt förklarliga misstag, äfvensom mot den omständighet, att det icke hade lyckats honom att genomskåda en ännu alltid oförstådd personlighet, led hela hans statskonst skeppsbrott.
Efter afslutandet af Pariser-freden d. 30 Mars 1866 drog sig Nesselrode tillbaka ur det offentliga lifvet.
Radetzky.
Hvad vi här meddela om den med oförgängliga lagrar smyc* kade hjelte-veteranens lif, är sammanfattadt efter en i Tyskland utkommen skrift: ”Feldmarschall Radetzky; eine biographische Skizze nach den eigenen Dictaten und der Correspendenz des Feldmar-schalls, von einem österreichischen Veteran.” Författaren försäkrar, att hans handskrift af den (1857) aflidne fältmarskalken varit genomsedd och granskad, samt att han haft tillträde till dennes hela privatkorrespondens. Likväl är boken, såsom biografi, ingalunda fullt tillfredsställande, i det den allt emellanåt antar formen af en politisk broschyr, ämnad att ställa Österrikes politik och krigssätt i dess rätta dager.
Fältmarskalk Radetzky var ättling af en gammal, ursprungligen från Ungern till Böhmen invandrad slägt, som först i 13:de århundradet omnämnes. Född d. 2 Nov. 1766, ingick han redan 1784 såsom privatkadett vid 2:dra kyrassierregementet. Hastigt befordrad gjorde han sedan som öfverlöjtnant åren 1789—91 vid samtiden. 24