Sida 245
År 1821 . . . 11,644. o Ar 1850 . . 315,334. n 1826 . . . 13,908. n 1851 . . 408,828. n 1831 . . . 23,880. n 1852 . . 397,343. n 1836 . . . 80,972. n 1853 . . 400,982. n 1841 . . . 87,805. n 1854 . . 460,474. n 1846 . . . 158,649. n 1855 . . 230,476.
Man kan antaga att för hvardera af åren 1856 och 1857 ännu ytterligare 300,000 tillkommit. Den svagaste invandringen egde rum 1823, ty den utgjorde blott 8,265 personer, den starkaste år 1854. Men under tidrymden från den 30 September 1849 till den 31 December 1855 invandrade 2,288,007 personer, under de föregående trettio åren tillsammantaget blott 2,194,830 (= 4,482,837). Uppblomstrandet af staterna i vester och tilltagandet af deras befolkning sammanfalla helt och hållet med och bero af ingenting annat än det stigande antalet af invandrarne, hvilka Amerika har otroligt mycket att taeka för. På det hela har Irland aflåtit 30 procent af totalinvandringen, Tyskland mellan 30 och 40. Från Frankrike kom-mo endast 185,725 själar,. och af dessa hafva de flesta varit Lo-thringare och Elsassare, som tala tyska, och hvilka i Amerika åter förenat sig med Tyskarne, hvilka de tillhöra genom härkomst, språk och skaplynne.
Följande siffror utvisa antalet af invandrare efter deras olika fädernesland. Sådana länder, från hvilka under den förutnämnda tidrymden af trettiosex år mindre än hundra invandrare utgått, äro ej upptagna i beräkningen.
Ostindien Italien 7,185. Grekland Spanien 11,251. Malta 116. China 16,714. Afrika Holland 17,583. Turkiet . . 123. Skandinavien . . . 29,441. Madeira Schweiz 31,007. Canariska öarna . . . Skottland 34,559. Sicilien . . 338. Yestindien 35,317. Centralamerika . . . . Brittiska Amerika . 91,699. Sardinien Frankrike . 185,725. Ryssland England . 207,492. Azorerna Irland ....... . 747,930. Polen Tyskland . 1,206,087. Portugal Preussen 35,995. Danmark Wales Icke specificerade . Återkomna: . 157,537. Sydamerika Nordamerikanare . . 270,293. Belgien Till andra länder . 265.
