Sida 106
storm fästningen Akmetschet, hvilken för närvarande under namn af Fort Perowsky uigör ett hufvudbålverk för den ryska makten i Central-Asien. I anledning af detta vigtiga resultat blef C. utnämnd till generallöjtnant. Kort derefter kallad till Donau, levererade han Turkarae den 4 Mars 1854 den lyckliga bataljen vid Kalarasch, anförde under Silietrias belägring den ryska hufvud-arméns avantgarde och sårades den 7 Juli vid Giurgewo. Knappt tillfrisknad, skyndade 0. tfö Krim, der han den 17 Februari 1855 med 30,000 man gjorde ett anfall på Eupatoria, hvilket doek blef afslaget med förlust; kommenderade vid det stora utfallet från Se-bastopol den £3 Mars och ledde sedan dess försvaret af Korabel-naja, hvarvid han isynnerhet den 18 Juni förvärfvade sig stor ära. Mindre lyckligt, men lika tappert fäktade han den 8 September; svårt sårad vid Malachow, måste han lemna armeen och resa till Moskwa, der han blef mycket firad. Ar 1856 erhöll han befälet öfver den vid Kars lägrade ryska armékåren, hvilken efter denna fästnings återlemnande till Turkarne tog sin position vid persiska gränsen. C. anses hos sina landsmän såsom en af de tappraste och mest företagsamma anförare.
iSe la BecVie. gir Henry Thomas De la Beche, engelsk geolog, härstammande från den svenska adliga ätten De Besche, var son till öfverste De la Beche, som egde betydliga plantager på Jamaica. Född i London år 1796, uppfostrades han i kongl. mili-tärkollegium och ingick derpå i armeen, men tog snart åter afsked för att helt och hållet egna sig åt geologiska studier. År 1819 gjorde han en geologisk resa genom Schweiz och Italien, och publicerade 1820 uti "Edinburgh phUosophiccd joumaP9 sina observationer öfver Geneversjöns temperatur. I förening med Conybeare företog han undersökningar öfver britiska Btenarter och upptäckte de fossila lemningarna af ett ödleartadt djur, hvilket han gaf namnet PLesiosaurus. År 1825 gjorde han besök på sina egendomar på Jamaica och begagnade sitt vistande derstädes till iakttagelser i afseende på öns geognostiska struktur, hvilka han meddelade åt det Geologiska Sällskapet i London. Derpå utkommo hans 99Geo-hgical notes99 (London 1890) och "Oeohgical manual99 (London 1831), i hvilken sednare han på ett öfverskådligt sätt sammanfattade sin vetenskaps dittills ernådda resultater. År 1832 begynte han det arbete, som han framgent gjorde till sitt lifs uppgift: en geologisk beskrifning öfver England, hvilken han utförde dels på egen bekostnad, dels på regeringens, som tilldelade honom titel af
