Sida 275
Nena Sahib till sin son. Adoptivförhållandet, som är grnndadt i alla lagar, anses hos Hinduerna for heligt; och att Engelsmännen i de flesta fall icke hafva erkänt det, är en hufvudbesvärspunkt emot dem. Äfven Nena Sahib insattes icke såsom adopterad son i Peischwans arf. Hans adoptivfaders egendom blef af högsta domaremyndigheten tagen i beslag och till en del förvandlad i statspapper. Nena Sahib har, såsom det synes, aldrig fått en rupie deraf, men väl förlorat en icke obetydlig del af sin egen förmögenhet på olyckliga processer för utbekommande af sitt arf. Oak-tadt denna bittra erfarenhet sökte han med stor ifver Engelsmännens sällskap, sannolikt emedan han i sin obekantskap med den europeiska lagskipningen hoppades genom inflytelserika personers gunst kunna erhålla hvad man inför domstol hade vägrat honom. Så ofta någon förnäm man besökte honom, lät han föreläsa en be-svärsskrift, hvari hans rätt till arfvet sol klart bevistes. I hans af risfält omgifna residens Bithur i grannskapet af Khanpur herr-skade han som en suverän. Man tillät honom att kalla sig Maha-radschah (hos oss: storfurste) och H. Höghet, att hålla ett lif-garde och till och med eget artilleri. I Khanpur var han en ganska ofta sedd gäst, tog del i officerarnes nöjen, var deras följeslagare vid deras öfningar i fria luften och samtalade med damerna på god och flytande engelska. I sitt skick och i sina seder var han halft europé, hälft hindu. Han hade den bästa engelska lan-dau, de bästa engelska hästar; men remtyget var ett uselt indiskt arbete. Så ofta och gerna han i Engelsmännens sällskap bröt sin tros föreskrifter angående mat och dryck, uppbrände han ändock sin skönaste vagn, då en gång ett barn deri hade aflidit. Under det nuvarande upproret, hvilket han ansett som ett tillfälle att utbekomma sin rätt, har han strukit af sig kulturens mask och visat sig i sin barbariska nakenhet. Hans trolöshet mot Sir Hugh Whee-ler, mot hvilken han bröt en vid Ganges svuren ed, är likväl ändock icke så afskyvärd, som hans tigerartade grymhet mot qvinnor och barn, som fallit i hans händer.
*
Pelissier. Franska marskalken Aimable Jean Jacques Pe-lissier föddes den 6 November 1794 i Maromme uti nedra Seine-departementet, icke långt ifrån Rouen. Sin första bildning erhöll han på lyceum i Brttssel, som då var franskt, och blef på våren 1814 intagen i artiileriskolan La Fléche, hvarifrån han öfvergick till militärskolan i S:t Cyr. Icke långt före Napoleons landstigning blef han vid kungliga husets artilleri utnämnd till sekundlöjtnant
