Sida 388
stare: ”Othello som berättar sina bataljer” af Cabanel, ”Carl V i klostret” af Robert Fleury, ”Duellen efter maskeradbalen” af Ge-rome; berömvärdt är äfven åtskilligt af Meissonnier, hvars pensel utmärker sig genom stor samvetsgrannhet i detaljerna. De religiösa målningar af värde, som här funnos, voro nästan utan undantag arbeten af Tyskar; bland dem förtjena nämnas: en liten ”Himladrottning” af Illenbach, ett ”Christusbarn” af Deger, ”Jesus som från döden uppväcker Fairi dotter” af Ferdinand Richter från Berlin. Äfven i genren voro Tyskarne berömvärda. Ludvig Knaus, af hvilken galleriet i Dttsseldorff eger ”Spelarne” och ”Morgonen efter dansen”, hade i Paris utställt två bilder: en ”Likprocession” och ”Zigenare som återvända hem.” Af Braun schweigaren Henneberg fanns här en ”Vild jagt”, af Hamburgaren Heilbuth en ”Palestrina”; af Berlinaren Albert Brendel funnos lyckade djurstycken. Svensken Marcus Larsson visar sig genom sitt skeppsbrott och sitt svenska vattenfall tillhöra Dttsseldorffska skolan.
NykterhetsÄtgttrder. Man må ej föreställa sig, att endast i vårt land och i våra tider förtärandet af starka drycker måst, så väl genom enskildas bemödanden som medelst regeringens ingripande åtgärder, stäfjas. Till bevis härpå anföra vi följande facta:
Nykterhetsföreningarne äro ej så nya till sitt ursprung, som man gemenligen tror. Redan år 1517 stiftade en viss Sigismund von Dietrichstein en dylik förening under den ”helige Christophers” auspicier; och af en Moritz von Hessen stiftades år 1600 en annan dylik, enligt hvars stadgar det visserligen ännu tilläts en riddare att vid middagsbordet tömma — sju bägare, men blott två under den öfriga delen af dagen. Storleken af dessa bägare eller ”bocaux” (pokaler) omnämnes visserligen icke; men det var dock alltid ett försök att återföra menniskorna till måttlighet och nykterhet. En annan nykterhetsförening stiftades af pfaltzgrefven Fredrik V under namn af Gyllene ringen. Men huruvida nu nykterhets-föreningarne i våra dagar eller de, som ifra för dem, skola kunna bringa det derhän, att t. ex. i brittiska riket förbrukningen af vin och spritdrycker kommer att aftaga, är något, som näppeligen med visshet kan afgöras. Hittills åtminstone har hvarje försök af detta slag icke allenast af enskilda, utan äfven å lagstiftande maktens sida varit utan framgång, ja, till och med förvärrat det onda, som dermed skulle afhjelpas. Sålunda har åtgärden att lägga en tull på denna artikel blott tjenat till att spela handeln med densamma i händerna på vinningslystna spekulan-
